Region Stockholm investerar i digital infrastruktur

För att kunna investera i landsbygdens bredband behövs mer stödmedel. Arkivbild

Sveriges största investering i digital infrastruktur gjordes i Region Stockholm – 322 miljoner kronor, en ökning med 44 procent. IP-Only har passerat Telia när det handlar om bredbandsinvesteringar. Med 3,1 miljarder kronor är IP-Only den som investerar mest av alla på utbyggnaden av digitala infrastrukturen i Sverige. Telia investerade 1,9 miljarder under samma period. Detta enligt senaste rapporten från Post- och telestyrelsen. De allra största investeringarna görs på regionernas landsbygder.

Regionerna där IP-Only gjorde störst bredbandsinvestering 2021

1. Stockholm                              321 861 594

2. Skåne                                       277 708 498

3. Uppsala                                   196 748 346

4. Jämtland                                 173 496 839

5. Värmland                                134 859 144

IP-Only investerade därmed över 100 miljoner kronor i fem regioner under 2021. Investeringarna behövs, inte minst på regionernas landsbygder. Post- och telestyrelsens senaste bredbandskartläggning visar att över en miljon svenskar saknar snabbt bredband. På landsbygden saknar nära varannan person snabb uppkoppling.

IP-Onlys investering i Region Stockholm, Sveriges tredje största landsbygdsregion med 26 kommuner däribland Norrtälje, var nära 100 miljoner större under 2021 jämfört med året innan. Med 44 procent ökning var man regionen där investeringarna ökade procentuellt mest under 2021. Värmland var tvåa med en ökning om 34 procent, och Norrbotten därefter på 22 procent.

– Jag är stolt och glad över att vi har möjlighet att kunna investera så mycket på landsbygden och därmed kunna bidra till ökad digital jämlikhet. Att lyfta glesbefolkade områden, där andra företag sällan investerar, är ett fint och viktigt uppdrag vi tar på största allvar, säger Fredrik Hjelmborn, byggchef på IP-Only.

Hushållen som återstår i bredbandsutbyggnaden finns långt ut på landsbygden, vilket ofta innebär för stora kostnader för en enskild aktör. För att fortsätta kunna investera på landsbygden måste aktörerna därför få kompletterande stödmedel. Enligt Post- och telestyrelsen är dock dessa alldeles för små för det stora behovet.

– Får marknadsaktörerna mer stödmedel kan man investera mer. Det blir en positiv spiral där vinnarna är landsbygdshushållen som äntligen får lika snabbt bredband som städerna. Stödmedel är en investering i ett jämlikt Sverige där bostadsadressen inte bestämmer vilka förutsättningar man har, avslutar Fredrik Hjelmborn.