I över 1 000 byar runt om i Sverige har man gått samman och bildat en förening och bestämt sig för att bygga sitt eget bredbandsnät. Eldsjälar som engagerar sig på sin fritid för att bygden inte ska hamna utanför när samhället digitaliseras.
– Genom kampanjen Vi nätbyggare vill vi att alla bybor som kämpar med att få bredbandsuppkoppling ska uppmärksammas. Tusentals frivilligtimmar läggs i det tysta, säger Tommy Nilsson, projektledare för Byanätsforum.
När Sverige elektrifierades i början av 1900-talet var det på samma sätt som en stor del av landet idag får tillgång till bredband. Lokala sammanslutningar bildades och bygden gick samman för att dra elledningar och sätta upp stolpar. Hundra år senare gräver vi istället ner fiberkabel och bybor får lära sig att svetsa fiber eller sätta upp fiberdosor. I vissa fall jobbar man även med trådlösa alternativ. Men då som nu finns lokala eldsjälar och entusiaster i bakgrunden som får hela bygden att engagera sig.
I Säffle har ett unikt ägar- och driftsavtal mellan kommun och förening tagits fram. I tätorten äger och bygger det kommunala bolaget Säkom sitt stadsnät. Men utanför tätorten bygger och äger föreningen samt kommunens bolag nätet gemensamt. Nätet utökas successivt och i dagsläget har de fler än 2 400 anslutningar på landsbygden. Det här är ett mycket bra exempel på där kommunen och dess invånare hittat ett bra samarbete som gynnar alla i bygden.
– Vi jobbar som att det är ett företag. Alla drar åt samma håll. Samarbetet med det kommunala bolaget funkar mycket bra. På landsbygden äger föreningen och kommunens bolag hälften var.
