Mer än hälften av all svensk import och export går genom Sveriges corehamnar. Det gör corehamnarna till de viktigaste hamnarna för svenskt näringsliv. Trots den prioriteringen är det otydligt vad corehamnsstatus innebär nationellt i Sverige och hur denna status särskiljs i den svenska infrastrukturplaneringen. Corehamnarnas status måste konkretiseras av regering och riksdag samt få genomslag i den nationella planen för infrastruktur.
Göteborgs Hamn, Stockholms Hamnar, Trelleborgs Hamn, Copenhagen Malmö Port och Luleå Hamn är utsedda som corehamnar av EU-kommissionen. Därmed är de klassade som några av de viktigaste hamnarna i Europa. De spelar en central roll för utvecklingen av de europeiska transportkorridorerna och nätverken.
I den infrastrukturproposition som regeringen presenterade under våren finns varken nya satsningar eller statligt stöd för sjöfart och hamnar. Prioriteringen av corehamnar som sedan länge genomförts av EU-kommissionen har helt uteblivit på Sverigenivå.
– Staten bör ta ett större ansvar för investeringar i corehamnarnas kritiska infrastruktur. Varje hamn är unik och bedriver olika verksamheter. Vi svenska corehamnar erbjuder effektiva logistiksystem som skapar högt samhällsvärde på investerade medel. Så som satsningarna på järnvägsspår, anslutande vägar, hållbara transportlösningar och FoU-insatser, säger Thomas Andersson, vd på Stockholms Hamnar, som representant för corehamnarna.
För att säkerställa att Sveriges corehamnar upprätthåller en hög nivå inom EU:s transportkorridorer bör staten ta ett större ansvar för den kritiska anslutande infrastruktur som inte ligger inom hamnens uppdrag eller rådighet. Genom att satsa på corehamnarna, där godsflödena är störst, blir samhällsnyttan större. Sverige har ambitionen att nå målet om 70 procent koldioxidreducering av inrikes godstransporter till år 2030. EU ska också nå målet med en koldioxidreducering av transportsektorn i linje med den gröna given*. Därför behövs betydande satsningar på klimatinvesteringar i svenska hamnar.
– Corehamnarna genomför redan många tunga miljöinvesteringar. För att kunna genomföra fler åtgärder krävs ett ökat statligt intresse även rörande finansiering inom klimat- och miljöområdet. I Göteborgs Hamn är satsningar på järnväg och accelererad omställning av regionens hamnrelaterade lastbilstrafik några av de tydligaste åtgärderna vi arbetar med för att en rad miljömål ska uppnås. Även här blir effekterna av denna typ av investeringar för en hållbar sjöfart större i de hamnar som har många anlöp, säger Elvir Dzanic.
Att corehamns-begreppet blir ett tydligt prioriteringsverktyg i Sverige fram till 2030 är en av förutsättningarna för att de svenska corehamnarna fortsatt ska ligga i framkant och stärka sina roller som viktiga logistiska noder i det europeiska transportsystemet.
