Testar framtidens avloppsteknik i fullskala

Läkemedel och andra organiska föroreningar ska renas från 2 100 personer i reningsverket Reco lab i Helsingborg. Foto: NSVA

NSVA har fått strax över sex miljoner kronor av Naturvårdsverket för att bygga framtidens rening av läkemedel och andra organiska föroreningar i det kommande reningsverket Reco lab.

Reco lab är det första testet i fullskala av framtidens avloppsteknik i Sverige. Tack vare källsorterande avlopp i de fastigheter som byggs i Oceanhamnen i Helsingborg nås flera miljövinster så som ökad biogasproduktion, ökad näringsåtervinning samt mer energieffektiv läkemedelsrening.

– Tekniken som ska användas i Reco lab är beprövad, men just sättet som vi kombinerar den på är det nya, säger Hamse Kjerstadius, utvecklingsingenjör på NSVA.

Läkemedel från hushåll återfinns främst i toalettvattnet. När detta behandlas separat i Reco lab minskar avloppsvolymen från 350 liter per person och dygn ned till tio liter per person och dygn.

– Att behandla en betydligt mindre mängd toalettvatten minskar energiförbrukningen till en bråkdel av motsvarande rening vid ett vanligt reningsverk, berättar Hamse Kjerstadius.

NSVA, NSR och Öresundskraft driver tillsammans med Helsingborgs stad konceptet Tre-rör-ut som framtidens avlopps- och avfallssystem. Avloppsvatten från nybyggda fastigheter i Oceanhamnen för cirka 2 100 personer ska kopplas till Reco lab för rening inklusive borttagning av läkemedelsrester.

– Under våren 2019 ska vi jämföra en vanligt förekommande ozoneringsanläggning mot en mer avancerad teknik med nanofiltrering. Med nanofiltrering kan det renade vattnet återanvändas eller släppas ut lokalt vilket kan ge en mycket stor ekonomisk vinst. I så fall kommer vi i framtiden att ha lokal rening av källsorterat disk- och duschvatten medan toalettvattnet, som samlas in med vakuumtoaletter, leds med mindre vakuumledningar till centrala reningsverk, säger Hamse Kjerstadius.

Med lokal rening minskar även kostnaderna för anläggning och underhåll av ledningsnät som är den enskilt största kostnadsposten för avloppshantering ur ett livscykelkostnadsperspektiv.

– I framtiden kan det alltså bli både billigare och mer miljövänlig avloppshantering, säger Hamse Kjerstadius.