Finland genomgår just nu en historisk spårvägsboom. I städer som Helsingfors, Tammerfors, Vanda och Åbo planeras eller byggs nya rutter för miljarder. Bara under det senaste decenniet har investeringarna i färdiga, pågående och planerade projekt stigit till mellan två och tre miljarder euro, enligt beräkningar som Helsingin Sanomat tagit del av.
Utbyggnaden har skapat både framtidstro och debatt. Vissa projekt lyfts fram som framgångsmodeller för hållbar stadstrafik – andra kritiseras för dyra misstag och bristande planering. Enligt trafikexperten Antti Vuorenmaa vid Trafik- och kommunaltekniska föreningen har Finland "på kort tid gått från noll till överambitiösa projekt".
Tammerfors fick fart – men inte utan problem
Tammerfors var först ut med en ny generation spårvägar. Stadens första linje öppnade 2021 och har snabbt blivit en del av stadens identitet. Projektet har också inspirerat flera andra kommuner. Samtidigt har kostnaderna ökat kraftigt när nätet byggs ut mot Lielahti och Hervanta – och vidare till grannkommunerna.
– Tammerfors lyckades skapa en fungerande modell, men byggtakten är nu så hög att riskerna ökar, säger Vuorenmaa. – När man expanderar för snabbt utan tillräcklig samordning, kan både ekonomin och stadsplaneringen halka efter.
Staden har också fått kritik för att ha underskattat driftkostnaderna och för att delar av projektet krävt omfattande ombyggnader av gator och vattenledningar. Trots det bedömer analytiker att Tammerfors har lyckats bättre än flera andra städer med att integrera spårvägen i sin stadsutveckling.
Helsingfors: dyrt, splittrat och trögt
I huvudstaden Helsingfors har ratikkaboomen tagit en annan vändning. Den stora Spårjokiprojektet och Kronbrospårvägen har drabbats av förseningar, fördyringar och planeringskonflikter. Den sammanlagda prislappen för stadens pågående projekt närmar sig en miljard euro.
– Helsingfors har inte lyckats samordna sina projekt på ett enhetligt sätt, säger Vuorenmaa. – Det finns för många delprojekt med olika tekniska lösningar, vilket leder till förvirring och dubbelarbete.
Enligt Vuorenmaa är Helsingfors spårvägar också för täta i centrum, vilket skapar trängsel och gör att buss- och spårvagnstrafiken konkurrerar snarare än kompletterar varandra.
Åbo och Vanda kan dra lärdom
Två nya städer står nu i startgroparna: Åbo och Vanda. Åbo planerar en 13 kilometer lång linje mellan Reso och Kråkkärret, medan Vanda siktar på en linje som kopplar samman flygplatsen med stadens centrala delar.
Experten anser att dessa projekt måste undvika Tammerfors snabba expansion och Helsingfors splittring.
– Åbo har gjort sin hemläxa bättre. De fokuserar på stadsförnyelse längs linjen, inte bara transport. Men både Åbo och Vanda måste säkerställa att de kan finansiera drift och underhåll långsiktigt, säger Vuorenmaa.
Han varnar också för att politiska beslut kan ändra spelplanen snabbt. – Ratikka är ofta ett prestigeprojekt. När kostnaderna växer kan stödet försvinna över en natt.
Tre miljarder euro – men är det värt det?
Trots kostnaderna menar många stadsplanerare att spårvägar är en nyckel till hållbar urban utveckling. De minskar biltrafik, stimulerar bostadsbyggande och ökar tillgängligheten i växande städer.
Men Vuorenmaa konstaterar att Finland nu står vid ett vägskäl. – Vi har visat att vi kan bygga spårvägar. Nästa steg är att visa att vi kan driva dem effektivt, säger han.
Han påminner om att de totala investeringarna på upp till tre miljarder euro måste vägas mot klimatnytta och stadsutveckling.
– Vi kan inte bara bygga för att bygga. Varje linje måste ha ett tydligt syfte och långsiktig samhällsekonomisk nytta.
Källor: Helsingin Sanomat, Yle, Tampereen Ratikka Oy, Trafik- och kommunaltekniska föreningen (2025)
