Vägverket och Banverket får 417 miljarder kronor för den nya planperioden 2010 – 2021. Summan skall täcka alla kostnader under en 12-årsperiod och gå till nybyggnad, bärighet samt drift- och underhåll. Inventeringar och åtgärder skall även göras för att förebygga vägras. Bärighetsanslaget skall även gå till blivande vägar med mitträcken och för detta är årligen tre miljarder vikta.
100 miljoner kronor per år är öronmärkta för åtgärder som ska förhindra ras som hindrar trafik på våra vägar. Inventeringarna kommer att visa vilka vägsträckor, som är i farozonen vid mycket regnande och vid översvämningar. Ett förebyggande arbete som skall förhindra riskerna, att delar av vägarna spolas bort med minskas framkomlighet som följd.
Satsningen av vägar med mitträcken fortsätter och tre miljarder är årligen vikta fram till 2021 för att höja bärigheten på dessa 2 plus 1 vägar. Befintlig vägbana måste vid dessa arbeten breddas och förstärkningsarbeten göras för att nå BK 1 klass i bärighet för 60 tons transporter.
Supersingel däck tär på asfalten
Ett problem som dykt upp de senaste åren är, att många åkare gått över till Supersingeldäck (breddäck). Dessa tål lika tung last som två traditionella däck, som ger ett tryck mot vägbanan på 4,5 kilo vardera. Ett brett däck har däremot en anläggningsyta om 9 kilos tryck, vilket dagens beläggningar inte är dimensionerade för.
– Det här innebär, att det blir ”fåror” efter hjulen i vägbanan, säger planeringschef Peter Rehnman, Vägverket Region Mitt. Rännor där regnvattnet ligger kvar istället för att rinna ner i dikena. Vattnet pressas därigenom ner i beläggningen och halverar dess livslängd med 3-4 år, vilket är ungefär en halvering av asfaltens tänkta livslängd.
Regnigare klimatet påverkar
Klimatförändringarna är ett annat bekymmer för Vägverket när det gäller asfaltbeläggningarna norr Mälardalen och längs kusten upp till Haparanda. Tjälgränsen har flyttar norrut och den tjälsäkrade och styvare beläggningen i norr måste därför bytas ut mot en porösare, som används i landets nedre halva. Den styvare beläggningen som idag används är hållbarare och passar vägarna i norr medan den porösare släpper igenom regnvattnet, vilket inte passar vägarna i Norrland.
Rodex 3
Vägverket har startat upp ett EU- projekt kallat Rodex 3, där erfarenheter från positiva och lyckade projekt samlas.
– Det här är ett nationellt projekt och vi inventerar hur avvattningsförhållandena påverkar vägskadorna. Vattnets avrinning från vägarna kontrolleras liksom dikenas djup, fortsätter Peter Rehnman.
Inventeringen går så till att vägen filmas och läses ihop med spår och ojämnheter i vägbanan. Med laser görs mätningar och då framträden skadornas art varefter dessa åtgärdas.
Projektet gäller framför allt belagda vägar och omfattar de tre regionerna Norr-, Mitt- och Sydost. Ett driftområde i varje region har ansvaret och efter inventeringen av resultaten tas ett gemensamt åtgärdsprogram fram.
– Inom region Mitt arbetar vi med stråktänkande inom våra 40 driftområden, avslutar Peter Rehnman.
Vid årsskiftet 88/89 gjorde Vägverket en omfördelning av sina anslag med inriktning på vägarnas framkomlighet. Det började med bärighet och breddning av broar och därefter har runt tolv olika specialdestinerade paket om flera hundra miljoner gått till speciella upprustningsåtgärder.
