En särskild utredare har på regeringens uppdrag sett över de regler som påverkar förutsättningarna för att cykla. I sina synpunkter på cyklingsutredningen håller VTI med om att det är viktigt med en översyn av de regler som ska göra det säkrare att cykla och som skapar förutsättningar för ökad cykeltrafik.
VTI menar att det behövs ett helhetsperspektiv i samhälls- och stadsplaneringen så att möjligheten att klara sig med enbart cykel som färdmedel uppmärksammas vid planering av skolor, omsorg, kollektivtrafik, bostadsområden, arbetsplatser och service.
– Skapar vi ett samhälle där det går bra att klara sig utan bil så kommer cyklandet att öka. Men det krävs också att man vågar ta resurser från satsningar på biltrafiken, säger Anna Niska, forskare på VTI.
VTI vill också peka på att otydlig utformning, otydliga regler och ett trafiksystem som inte i tillräcklig utsträckning beaktar cyklisternas framkomlighet innebär att man som cyklist förlitar sig till den egna logiken snarare än gällande trafikregler.
– Vi måste titta på trafikmiljön ur ett cyklistperspektiv innan man kan ställa krav på regelefterlevnad. Det finns ett behov av bättre kunskap om hur omvägar till tunnlar, stopp vid trafikljus och inbromsningar vid utfarter påverkar den totala restiden för cyklister. Man behöver också få bättre koll på vilken betydelse dessa faktorer har för regelefterlevnaden och valet att cykla eller inte cykla, säger Anna Niska.
Även trafiksignalerna är viktiga och de behöver ställas om så att de underlättar för cyklisternas framkomlighet. Väntetiden ska hållas kort och signalsystemen bör samordnas för en "grön våg" anpassad för cyklister.
Det största trafiksäkerhetsproblemet när det gäller cyklister är singelolyckorna. Här ryms närmare 80 procent av alla skadade cyklister. Mer än hälften av dessa olyckor kan på ett eller annat sätt kopplas till sådant som väghållaren kan anses vara ansvarig för.
– Ett flertal åtgärder behöver genomföras som främjar både cyklisternas framkomlighet och deras säkerhet. Många av dessa är både billiga och enkla, det kan exempelvis handla om kantstenar eller farthinder, säger Anna Niska.
Standardkraven vad gäller drift och underhåll av cykelvägar utgår i regel från standardkraven som är satta för bilvägar. Det skulle behövas standardkrav som istället utgår ifrån cyklistperspektivet, men då krävs ytterligare kännedom om effekterna för cyklisterna.
Anna Niska återkommer igen till att man behöver ta resurser från satsningar från biltrafiken och lägga på cykelsatsningar om man vill nå resultat. Cyklandet får i dagsläget inte ens den andel av budgeten som färdmedelsandelarna motiverar.
