Den 11-12 januari tog Nordens största årliga konferens för transportsektorn, Transportforum, plats på Konsert & Kongress i Linköping. Transportforum arrangeras av VTI, Statens väg- och transportforskningsinstitut och det är en verklig mötesplats för forskare och transportsektorns många aktörer för kunskapsutbyte och kontaktskapande.
Jonas Bjelfenstam, generaldirektör på VTI, inledde årets Transportforum med att påpeka att årets arrangemang är det 29:e sedan starten 1984. Över 1 750 deltagare var i år anmälda och med 80 sessioner och 536 föreläsare speglar Transportforum onekligen en bred bransch.
– Utmaningen är att finna balansen mellan många olika intresseinriktningar, påpekade Bjelfenstam och underströk samtidigt vikten av god struktur inom transportforskningen.
Forskningsproposition
Detta är något som även lades fram i det remissvar som VTI nyligen tagit fram som beslutsunderlag till regeringen. Vart fjärde år lägger regeringen fram en forskningsproposition som pekar ut målen för den offentligt finansierade forskningen och visar hur statens forskningspengar ska användas de närmaste fyra åren.
Inför den forskningsproposition som ska läggas fram senare i år har VTI just skrivit ett pm för att framföra institutets synpunkter. Pm:et är inlämnat till Trafikanalys som har haft Näringsdepartementets uppdrag att samla in synpunkter från myndigheter som finansierar och bedriver transportforskning.
På VTI tycker man sig se att forskningen på transportområdet har en slagsida mot tekniska innovationer som handlar om kommersiellt gångbara produkter, medan den samhällsvetenskapliga forskningen blir lidande.
– Det blir allt större likheter mellan forskningsutförarna. Alla arbetar mer med uppdragsutbildningar och uppdragsforskning. Det här är en utveckling som har kommit för att stanna, men den innebär också att det finns en större konkurrens om forskningsuppdragen. Då måste konkurrensvillkoren vara likvärdiga. Som det är i dag ställs det till exempel högre krav på instituten när det gäller projektredovisning och ekonomiuppföljning, och instituten får även finna sig i att i stor utsträckning verka som underentreprenörer till lärosätena, sade Jonas Bjelfvenstam.
Dålig kvalitetskontroll
Flera andra föreläsare var inne på samma linje, bland annat Jonas Eliasson, KTH och Centrum för Trafikstudier, CTS.
– Det är olyckligt om en forskningsfinansiär som Vinnova får för stort fokus på ”säljbara” produkter. Man måste också fråga sig vem som finansierar den kritiska samhällsvetenskapliga forskningen. Och vem tar ansvar för den långsiktiga kompetensuppbyggnaden?
Enligt Jonas Eliasson värderas kunskap och erfarenhet för lågt när anslag fördelas.
– Det kan vara viktigare att hitta en ”het” fråga än att ha förutsättningar att klara av att besvara den. Detta är ganska vanligt inom transportforskningen. Kvalitetskontrollen av resultat och leverans är också dålig. Hjulet uppfinns för många gånger
Kapacitetsutredning
En av huvudtalarna var infrastrukturminister Catarina Elmsäter-Svärd och hon inledde med att summera det nyligen passerade fjolåret. 2011 års vinterproblematik hamnade här i fokus. Järnvägen fick ju som bekant en hel del problem av den extrema väderleken, men detta har också lyft fram frågeställningar om hur man bäst kan använda begränsade resurser.
Som ett led i för att åstadkomma bättre resursfördelning tillsatte regeringen i fjol en s.k. kapacitetsutredning, som ska utreda bland annat hur samtliga trafikslag bäst ska kunna komplettera varandra.
Avreglering
Ministern lyfte även fram frågan om avregleringen inom såväl kollektivtrafiken som järnvägssektorn i sin helhet. Vad gäller den nya kollektivtrafiklagen som trädde i kraft nu i januari, tror hon att den kan medföra att arbetspendlingen blir lättare och att ännu fler resenärer ska börja åka kollektivt – också över länsgränserna. Detta är också någonting som ska bli lättare med den nya lagen eftersom begränsningarna som tidigare fanns nu har avskaffats.
Fördubbling av kollektivtrafiken
Samtidigt ville Elmsäter se tålamod, förändringar tar tid.
– För marknadsöppningen av järnvägen kan det ta mellan 15-20 år innan vi kan se dess fulla effekt, sade hon.
Representanter för ansvariga län och för de kommersiella företag som arbetar inom det så kallade ”Fördubblingsprojektet” hoppas dock att kollektivtrafikresorna ska fördubblas till år 2020 jämfört med 2006.
Jan-Eric Nilsson, professor på VTI, har dock en mer återhållsam syn. Han menar att kostnaderna för trafiken ökar snabbt medan ökningen av antalet resenärer är jämförelsevis långsam.
– Om dagens trender fortsätter kommer fördubblingsmålet att nås först år 2025, framlade Nilsson.
Nya avtalsformer
Jan-Eric Nilsson kom med en rad förslag på vilka åtgärder som kan sättas in för att förändra situationen. Bland annat menar han att den myndighet som har ansvar för kollektivtrafik i regionen måste ha en bättre kompetens.
Man måste också i ökad omfattning följa upp den verksamhet som bedrivs, detta för att kunna dra slutsatser om vilka avtal som på bästa sätt bidrar till utvecklingen av trafiken. En annan del av förbättringsarbetet är att i ökad utsträckning använda operatörernas kompetens genom att systematiskt pröva de nya avtalsformer som tagits fram.
Tyskland studerades
När fokus i frågorna riktades mot järnvägssektorn presenterade VTI bland annat resultaten från två års arbete där man identifierat de problem som kan finnas med att få till en fungerande konkurrens. Bertil Hylén, utredare på VTI, presenterade bland annat en genomgång av hur man har organiserat järnvägstrafiken i Tyskland. Roger Pyddoke, forskare på VTI, gick igenom risken för att det kan bli dyrare för resenärer som behöver använda mer än ett tågföretag för att genomföra en resa.
Även två forskare från Handelshögskolan presenterade delar av ett arbete som genomförts. Staffan Hultén behandlade principerna för att prioritera mellan olika operatörers önskemål om att få köra tåg när dessa behov krockar med varandra. Gunnar Alexandersson beskrev situationen vad gäller tillgång till lok, vagnar eller motorvagnar, det vill säga om det finns en fungerande marknad för att få tillgång till rullande materiel för att bedriva trafik.
Stora Trafiksäkerhetspriset
Under en prisceremoni på Transportforum i Linköping utsågs tre vinnare av Stora Trafiksäkerhetspriset 2012. I kategorin Årets Beställare prisades Träfrakt tillsammans med Skogsindustrin i Södra Sverige för att ha genomfört en trafiksäkerhetskampanj under fjärde kvartalet 2011. De vill i förebyggande syfte få alla berörda åkerier att fokusera ännu hårdare på säkerhetsfrågorna för att därmed förebygga och reducera risken för incidenter, olyckor och tillbud i logistiksystemet, från skog till industrier och terminaler.
Priset i kategorin Årets Entreprenör gick till Nobina för att de har fått 77 procent godkända bussar i den årliga kontrollbesiktningen jämfört med branschsnittet på 55 procent. De goda resultaten bygger på ett långsiktigt och metodiskt arbete och ett nära samarbete med Bilprovningen, som startade för fem år sedan.
Priset i den tredje kategorin Årets Leverantör tilldelades Luleå tekniska universitet för att man har tagit fram en ny teknik och metod för att klassificera och beskriva olika vägförhållanden. Tekniken har tagits fram av forskare inom kompetenscentret CASTT vid Luleå tekniska universitet. Med hjälp av teknik i form av sensorer och olika klassificeringsmetoder som forskarna utvecklat kan trafiksäkerheten höjas.
