Västsveriges näst längsta bro, den 1 392 meter långa Stallbackabron i Trollhättan, är nu mitt inne i ett omfattande renoveringsprogram. Förutom ny beläggning så ska bland annat brons kantbalkar och konsoler bytas ut. Renoveringsarbetena påbörjades hösten 2010 och förväntas avslutas under andra halvan 2012.
Stallbackabron över Göta älv i norra Trollhättan invigdes 1981 och är en väsentlig länk för Trestadsområdet, vilket innefattar de sinsemellan närbelägna städerna Trollhättan, Vänersborg och Uddevalla. Bron är även en del av såväl E 45 som riksväg 44 och är också den viktigaste förbindelsen mellan just Trollhättan och Vänersborg. Därtill har den en betydelsefull roll för det regionala näringslivet, då bron fogar samman Trollhättans stora köpcentrum Överby med industriområdet Stallbacka, där bland annat Saab och Volvo Aero huserar.
Akut reparation 2005
Stallbacka är en stålbalksbro som bärs upp av 33 stöd utgjorda av betongpelare. Brons körbana är 14 meter bred och är gjuten i betong och ovanpå detta ligger ett tätskikt samt en nio centimeter tjock asfaltbeläggning.
Varje dag passerar uppemot 30 000 fordon Stallbackabron, en klart större mängd än de 12 000 som prognoserna pekade på vid brons invigning. Detta har lett till att konstruktionen under åren utsatts för ett högt slitage och därför haft ett stort renoveringsbehov. Redan 2005 var dåvarande Vägverket tvungna att akut laga bron, då armeringen hade gått av och skapat sprickor i farbaneplattan. Och i fjol sattes alltså ett större reparationsprogram igång för att åtgärda ett antal skador som har uppstått på bron.
– Det är skador på kantbalken och korrosion på armeringen, vilket i sin tur har sprängt betongen. Och i takt med att betongbeläggningen har slitits ut har det även bildats sk. potthål längs kantbalken, säger Jonas Andersson, broförvaltare på Trafikverket.
Reparationsarbetena fram till hösten 2012 kommer att omfatta, förutom utbyte av kantbalk, konsol, tätskikt och beläggning även broräcke, övergångskonstruktioner, sedimenteringsdammar, dräneringssystem samt el och belysning.
Vattenbilning
Under hösten 2010 påbörjades de första reparationsarbetena på bron och i oktober gjordes den första gjutningen. Varje gjutning görs i ett spann om drygt 26 meter och tar cirka sex timmar att utföra. Därefter måste betongen härda under rätt värme och fuktighet i fem dygn så att tillräcklig hållfasthet uppnås.
Fram till årsskiftet göts det i tre av totalt fem utplacerade formvagnar, medan armeringsarbete pågick i de andra två. När den 28 meter långa formvagnen är på plats hängs undersidans form upp och ny, kraftigare armering ansluts till den gamla.
Under denna period påbörjades även arbetena för att få bort den gamla konsolen och kantbalken, detta genom vattenbilning, en relativt ny teknik för att med högtrycksvatten spola bort gammal och skadad betong. Vid vattenbilningen försvinner den gamla betongkonsolen under hårt vattentryck och den befintliga armeringen friläggs. Kantbalkens armering förtillverkas på marken under bron.
Inget material släpps ut från bron
De gamla räckesstolparna och kantbalken längst ut tas tillvara och används som skyddsräcke under reparationstiden. Stolparna kommer också att användas, med nya infästningar, till brons nya räcke. Den bortbilade betongen samlas upp i ett kar och processvattnet pumpas till flera sedimenteringskärl innan det släpps vidare till den nyanlagda sedimenteringsdammen under bron. Den ska också ta hand om brons dagvatten då reparationen är klar.
Kyla komplicerar
Under vintern har kyla, snö och is har komplicerat arbetet med både vattenbilning och gjutning. Huvudentreprenören Peab satte därför in extra resurser i form av personal, maskiner och värmeaggregat för att kunna fortsätta arbetet. Under februari monterades nya kablar och belysningsstolpar samtidigt som räcket monterades. I slutet av februari hade man gjutit över 1050 meter på bron.
Två körfält avstängda
Eftersom brons kapacitet halveras då två av fyra körfält är avstängda under hela reparationstiden har Trafikverket varit oroliga för långa köer. För att minska biltrafiken har myndigheten därför bidragit till att Västtrafik har kunnat utöka kollektivtrafiken, både med ny linje och tätare turer. Innan avstängningen gjordes också flera förbättringar av vägar och trafikplatser i anslutning till bron.
– En massiv informationskampanj mot allmänhet och näringsliv har också bidragit till att de befarade trafikproblemen uteblivit och arbetet har kunnat flyta på utan störningar, säger Lotta Fredriksson Informatör på Trafikverket.
Fakta
Stallbackabron
Byggår: 1979–1981
Längd: 1 392 meter
Bredd: 14,7 meter
Segelfri höjd: 27 meter
Planerad trafikmängd 1981: 12 000 fordon/dygn
Trafikmängd i dag : Ca 30 000/dag
Se ocksåKostnad: Prognosen är 180 miljoner kr fördelat på:
Entreprenadskontrakt 106 miljoner kr och övriga kostnader cirka 74 miljoner kr.
Källa: Trafikverket
