Hallandsås: Borrningarna av västra tunneln påbörjas

Direkt efter genombrottet i den östra tunneln nedmonterades tunnelborrmaskinens borrhuvud från norr. Därefter drogs den 200 meter långa bakriggen sju kilometer ner till den södra arbetsplatsen. Foto: Magnus Alm, Trafikverket.
Direkt efter genombrottet i den östra tunneln nedmonterades tunnelborrmaskinens borrhuvud från norr. Därefter drogs den 200 meter långa bakriggen sju kilometer ner till den södra arbetsplatsen. Foto: Magnus Alm, Trafikverket.
Foto: Ulf Angberg
Foto: Ulf Angberg

Efter sensommarens genombrott i det östra tunnelröret har ett intensivt förarbete pågått inför de kommande borrningarna av det västra. Under ett detaljerat och tidspressat schema har det gamla borrhuvudet lyfts av och bytts ut mot ett nytt. Den 200 meter långa bakriggen har dragits tillbaka från den norra arbetsplatsen till den södra och skall nu dras in och kopplas ihop med borrskölden.

Ett omfattande underhålls- och reparationsarbete har utförts och 5 000 delar på tunnelborrmaskinen har bytts ut. Tiden efter sensommarens genomslag av den östra tunneln har varit intensiv med planeringen av bland annat den kommande borrningen. I den västra tunneln blir det frysning av bergets porösa del av en sträcka på 200 meter, som har stor genomrinning av vatten. Frysningen sker genom att frysvätska kommer att cirkulera i speciella borrhål. Efter att området är fryst, blir det övergång till luftkylning.

– Förberedelsearbetet har gett resultat och allt pekar på att vi håller tidsplanen och kan påbörja borrningarna i mars, säger informatör Magnus Alm, Trafikverket.

Hög aktivitet

Det intensiva förarbetet inför den stundande borrningen har även som mål att maskinen skall komma upp i en hög borrkapacitet från start. I mellanpåslaget, där starten på västra tunneln ska ske, gjordes i januari sprängningar för att utöka kammaren och ge plats för borrmaskinen.

– Med de erfarenheter vi fick från arbetet med det östra tunnelröret, räknar vi med 30 procent snabbare borrning av den västra, fortsätter Magnus Alm. Vi har fått en djupare kunskap om åsens komplicerade geologi och därigenom har vi kunnat utveckla metoderna.

När borrningarna genomfördes i den del av östra tunneln, där berget var som bäst, var dygnskapaciteten som mest uppe i 12 meter per dygn.

Den datastyrda maskinen fungerar så, att det roterande kutterförsedda borrhuvudet trycks mot berget och spräcker loss det. Ett arbete som sker i öppen eller sluten borrklass. I den slutna borrklassen sätts berget kring maskinen under mottryck. Det görs genom att en vätska pumpas in i borrkammaren, varigenom det blir en stabilisering av berget framför borrhuvudet. Därmed förhindras att grundvatten med lägre tryck läcker in genom tunnelfronten.

Borrmaskinens uppgift består inte enbart av borrning och bortforsling av berg och vatten. Under sin färd genom berget klär den in tunneln med ett rör av betong, som ska hindra inströmmande vatten. Röret byggs av ringar om åtta förtillverkade betongelement, som förs på plats inne i borrmaskinen av en robot. Elementen väger tolv ton vardera och sammantaget kommer det att behövas 40 000 element för de båda tunnlarna. Betonginklädnaden blir också stödpunkt för de tryckcylindrar, en slags stora domkrafter, med vars hjälp borrhuvudet trycks fram genom berget.

Underhåll och detaljprojektering

Under borruppehållet har arbetet, liksom under borrningarna, varit igång dygnet runt. Normalt arbetar 300 personer under borrningarna men under borruppehållet har personalstyrkan varit uppe i 350 personer.

Under året kommer detaljprojekteringen av kommande järnvägsinstallationer att färdigställas. En genomgripande analys av utförande och logistik i byggskedet kommer även att göras i samverkan med tunnelentreprenören. I detta ingår även elva tvärtunnlar, som skall tas ut från sidan i den östra tunneln. Totalt i hela Hallandsåsprojektet blir det 19 tvärtunnlar för service, teknik och räddning. Tunnlar som placeras på ett avstånd på 500 meter från varandra.

Nytt miljötillstånd

Projektet Hallandsås har även ansökt om nytt miljötillstånd hos Miljödomstolen vad gäller, att leda bort och släppa ut grundvatten under byggskedet. Det nuvarande tillståndet gäller fram till mitten juli 2013 och det nu sökta ska gälla fram till 2015, då det västra tunnelröret skall stå klart. I den nya ansökan vill projektet, på en begränsad sträcka, öka utsläppet till 150 liter per sekund mot dagens 100 liter.

– Mätningarna har visat, att redan efter ett år har grundvattennivåerna i princip återhämtat sig till nivåerna före borrningarna. Genom den ökade bortledningsmängden kan vi driva borren snabbare, vilket även är viktigt för att hålla nere påverkan på miljön, avslutar Magnus Alm.                     




Fakta

Tunnellängd: Två 8,7 kilometer långa parallella tunnlar

Tunneldiameter: 10,6 meter

Antal tvärtunnlar: 19

 

Tunnelborrmaskinen

TBM, längd: Ca 12 meter

TBM-längd tillsammans med servicedel: Ca 250 meter

TBM, diameter: Ca 10,6 meter

TBM, vikt: 3 200 ton

Total tryckkraft: 21 115 ton

Borrsäkerhet: ± 10 cm på 5,6 km

 

Lining

Antal betongsegment: 40 000

Vikt/segment: 12 ton

Tjocklek/segment: 54 centimeter

Längd/ring: 2,2 meter