Svensk järnväg i stort behov av åtgärder

Det krävs omfattande åtgärder för att de svenska järnvägarna ska kunna ta hand om den ökande tågtrafiken och hålla jämna steg med förslitningen. Trafikverket har med hjälp av ett konsultföretag granskat tillståndet för landets infrastruktur.

Rapporten tecknar en bitvis rätt dyster bild – men mot en positiv bakgrund – av tillståndet för Sveriges järnvägar. Aldrig tidigare har svenska folket åkt så mycket tåg och aldrig förr har så mycket gods skickats på järnväg. Det går fler, längre, tyngre och bredare tåg.

Myntets baksida är att många järnvägar är mycket hårt utnyttjade, kapaciteten räcker på många håll inte till. Kombinationen ökad trafik och åldrande anläggning ger störningar, och situationen riskerar att förvärras under det kommande decenniet.

– För Trafikverket som ny myndighet med ansvar för både väg och järnväg är det betydelsefullt att på detta sätt få en ordentlig analys av nuläget och vad som krävs, säger Trafikverkets generaldirektör Gunnar Malm.

Järnvägarna åldras snabbare än vad dagens nivå av underhåll och reinvesteringar förmår motverka. Det finns ett akut uppdämt behov av reinvesteringar i form av delar som körs på övertid som beräknas till cirka 15 miljarder kronor. Exempelvis bedöms en femtedel av järnvägarnas kontaktledningar ha tjänat ut. Deras tekniska livslängd är passerad, men de används ändå. Under de närmaste fem åren krävs reinvesteringar om 25–30 miljarder kronor för att beta av skulden av uppdämda behov och hålla jämna steg med åldrande och förslitning.

Med nuvarande reinvesteringstakt växer istället skulden ytterligare. Gapet mellan behov och resurser motsvarar 2-3 miljarder kronor årligen.

Situationen försvåras av att många banor är så hårt trafikerade att de ligger nära kapacitetstaket. Förutom ökat slitage, blir det också betydligt dyrare att genomföra åtgärder eftersom det är svårt att få tillgång till banan. Risken för störningar ökar samtidigt som konsekvenserna av störningarna förvärras.

– Även om tillståndet är allvarligt, visar analysen att det faktiskt är fullt möjligt att komma tillrätta med detta för rimliga pengar. Den pågående effektiviseringen av Trafikverket kommer att frigöra en del resurser. Därutöver kan det både krävas omprioriteringar mellan trafikslagen och tillskott utifrån. Alternativet är annars att minska tågtrafiken, säger Gunnar Malm.

I rapporten konstateras att den tolvåriga nationella plan för transportsystemet som beslutades förra våren är på väg att bli överspelad i vissa delar, genom att flera förutsättningar har förändrats. Avregleringen på järnvägen ställer krav på utrymme för nya aktörer och målsättningen om fördubblad kollektivtrafik måste till stor del ske på järnväg. Med planens investeringar kommer kapacitetsproblemen år 2021 att bli ännu större än idag, anläggningen ännu mer sliten, störningarna fler och kundnöjdheten med järnvägen lägre.

För att komma vidare kommer Trafikverket att fortsätta att analysera vilka åtgärder som kan och bör genomföras på kort och lång sikt (till exempel genom att identifiera vilka trimningsåtgärder som med stor nytta kan genomföras omedelbart), samt påbörja ett arbete med att se över den nationella planen för att utreda vilka konsekvenser eventuella omdisponeringar skulle ge.

Trafikverket föreslår att genomföra satsningar för att förbättra kapacitetssituationen och öka robustheten (på kort sikt framförallt underhåll och reinvesteringar, på längre sikt även ökade nyinvesteringar) eller begränsa trafiken för att nå kvalitetsförbättringar samt att öka reinvesteringar för att ta itu med en åldrande infrastruktur eller stå inför ett mycket stort investeringsbehov om 10-15 år.