Forskare på VTI har studerat hur de förändrade hastighetsgränserna har påverkat antalet olyckor med personskador samt antalet dödade och svårt skadade personer. Enligt beräkningarna har antalet förolyckade personer minskat något mer än förväntat.
Sedan 2008 har det pågått ett arbete hos Trafikverket med att ompröva hastighetsgränserna på det statliga vägnätet. VTI har analyserat långtidseffekter på trafiksäkerheten då hastighetsgränsen har höjts eller sänkts.
– Inför hastighetsöversynen beräknade Trafikverket en minskning med cirka 13-14 dödade per år. Glädjande nog kan vi också se en minskning i den storleksordningen. Totalt har ungefär 17 liv per år sparats på det åtgärdade vägnätet, säger Anna Vadeby, forskare på VTI.
Resultaten visar framför allt på en minskning av antalet dödade på landsvägar som fått sänkt hastighetsgräns från 90 till 80 kilometer i timmen. Där har antalet dödade minskat med cirka 14 per år. För de svårt skadade syns däremot inga signifikanta förändringar.
– På motorvägar som fått höjd hastighetsgräns har antalet svårt skadade däremot ökat med cirka 15 per år, medan antalet dödade är i princip oförändrade. Antalet svårt skadade har ökat på alla typer av motorvägar, men det är de smala motorvägarna som har markant sämst utveckling, enligt Anna Vadeby.
För 2+1-vägar med sänkt hastighetsgräns från 110 till 100 kilometer i timmen har personskadeolyckorna minskat med cirka 10 per år och de svårt skadade har minskat med cirka 16 personer per år.
