VTI-forskaren Annika Jägerbrand har fått pengar till två nya forskningsprojekt, projekt där hon ska samarbeta med SLU, Sveriges lantbruksuniversitet. I studien avser forskarna att kvantifiera mörkertalet i den officiella rapporteringen av viltolyckor.
– Schablontalen som Trafikverket använder idag är grova och med stor sannolikhet felaktiga eftersom de bygger på rapporteringsförhållanden som inte längre existerar, säger Andreas Seiler på SLU. Förbättringar i registreringen har säkerligen minskat bortfallet, men samtidigt har nya studier uppdagat hittills okända mörkertalsfaktorer. Med andra ord, mörkertalet i den officiella statistiken är i princip okänt.
Detta försvårar uppskattningen av kostnadsbilden och därmed utvecklingen av kostnadseffektiva åtgärder för att hindra viltolyckor. Med bättre avgränsad och detaljerad mörkertalsuppskattning kan beslut om förebyggande åtgärder bli trovärdiga och trafiksäkerheten ökas.
– I förlängningen förväntas projektet medföra ökad medvetenhet för olycksrisken och i följd en höjd trafiksäkerhet, säger Annika Jägerbrand.
Studien är finansierad av dels Skyltfonden, dels Älgskadefondsföreningen som även samarbetar i projektet förutom SLU och VTI.
Det andra projektet handlar om den svenska vildsvinstammen som bara ökar. Denna ökning generar både kostnader och intäkter, men för olika grupper i samhället. Vildsvinstammen kan orsaka omfattande skador i produktionskedjan för livsmedel och i trafiken. Å andra sidan kan vildsvinen ge intäkter till jägare genom värdet av kött och genom rekreationsvärden av jakt. Emellertid är cirka 50 procent av den odlade marken arrenderad till brukare utan jakträtter, vilket kan innebära konflikter. Arrendatorn och den icke-jagande markägaren har intresse av att hålla nere vildsvinstammen för att undvika odlingsskador. Jägaren har å andra sidan intresse av bevara eller till och med öka vildsvinspopulationen.
– Det främsta syftet med detta projekt är att beräkna samhällsekonomiska kostnader och intäkter av nuvarande och prognostiserade vildsvinsstammar i olika delar av Sverige och att finna effektiva styrmedel som inblandade parter kan acceptera, säger Annika Jägerbrand.
