Genom att sätta bultar i berget får man en stabil tunnelkonstruktion. Men jobbet utförs ofta för hand, är slitsamt för kroppen och kan leda till allvarliga ögonskador. Vid tunnelbanebygget i Stockholm har en helt mekaniserad bultsättning testats i pilotprojekt med början 2021.
– De tidigare typerna av olyckor och tillbud försvann, jobbet gick snabbt och kvaliteten var hög, säger Sjoerd Spijkerman, projektledare Sofia vid Förvaltning för Utbyggd Tunnelbana, som ska föreläsa om erfarenheterna av pilotprojektet på Bergdagarna 21–22 mars.
Sommaren 2021 drog det första pilotprojektet med mekaniserad bultning i gång vid tunnelbanebygget i Veddesta. Att projektet verkligen blev av, var en stor glädje för Sjoerd Spijkerman som länge hade funderat på hur man kunde förbättra arbetsmilön vid bergbultning. Nu hade han och hans kollegor fått finansiering för att testa mekaniserad bergbultning vid tunnelbanebygget.
Pilotprojektets mål var framför allt att lösa problemen med en utsatt arbetsmiljö. Bultningen utförs med hjälp av en arbetsplattform på upp till femton meters höjd.
– Besöker man en tunnelarbetsplats där det sätts bult finns det alltid sköljflaskor där eftersom risken är stor att få frätande cement i ögonen. När man trycker upp en bult i tunneltaket i ett borrhål fullt med cement spelar det ingen roll hur bra skyddsglasögon man har, säger Sjoerd Spijkerman och fortsätter:
– Det är sådant som jag velat skydda personalen från, plus klämskador och ergonomiska skador som uppstår när man trycker bultarna i berget. Arbetet med manuell bultning är väldigt tungt.
Idén att modernisera bultsättningsmetoder föddes redan för femton år sedan.
– Första gången jag stötte på problemet med manuell bultning var 2008 då jag arbetade som sprängarbetsledare. Vi skulle förstärka en trång tunnel som går från Södersjukhuset till Rosenlunds sjukhus.
Tunneln skulle förstärkas med bult, men det fanns inte plats för någon borrigg. Några yrkesarbetare från Skanska som kom dit tipsade om att man kunde använda en så kallad knämatare, en handhållen maskin, säger Sjoerd Spijkerman.
– Jag testade den och upptäckte att det var otroligt tungt att borra. Sedan satte vi bult och det skvätte cement. Efteråt gjorde det ont i hela kroppen från först knämataren men sedan också från bultsättningen. Jag tänkte: Vilken dålig teknik det här är – det här är som bygget av Stornorrfors kraftverket på femtiotalet.
Vid pilotprojektet i Veddesta 2021 samarbetade Region Stockholm med maskinleverantören Sandvik och entreprenören Subterra, som var intresserade av att testa mekaniserad bultsättning. Sandvik byggde om en gruvrigg för att passa de högre krav som ställs vid ett tunnelbanebygge där bultarna förväntas sitta i 120 år.
Projektet gav många värdefulla erfarenheter. Försöket visade dock på en del tekniska problem vilket gav värdefulla erfarenheter för framtida försök.
– Det var en del detaljer vi behövde förbättra på maskinen, säger Sjoerd Spijkerman.
Försöket visade också att logistiken kring bultsättning behövde justeras. Sjoerd Spijkerman var oroad av att intresset för metoden skulle svalna, men projektet fick en ny chans i Hammarby Sjöstad med Subterra, samma entreprenör som var verksam i Veddesta.
I januari 2022 drogs arbetet igång med en modifierad maskin. Vid detta försök började man också att utveckla hanteringen av cement. Man kunde notera avsevärda kvalitetsförbättringar. Bergarbetarna blev väldigt glada. I stället för det manuella arbetet för ett helt skiftlag fick en operatör sköta jobbet från en maskinhytt.
– Dag två med maskinen igång satte en operatör 115 kombinationsbultar. Resultatet var över all förväntan, säger Sjoerd Spijkerman.
Projektet sjösattes sedan en tredje gång hösten 2022 i samband med bygget av tunnelbanan vid blivande Sofia station på Södermalm. Entreprenör var Implenia. Epiroc hade tagit fram en ny maskinprototyp,
– Den nya maskinprototypen levererade en kvalitetsnivå där cirka 85 procent av bultarna var godkända. Jag bedömer att det är väldigt högt, med den höga kravställning som finns enligt regelverket AMA (Allmän Material- och Arbetsbeskrivning), säger Sjoerd Spijkerman.
En viktig lärdom av pilotprojekten har varit värdet av samverkan mellan maskinbyggare, entreprenör och byggherre. En samverkan som har lett till att alla parter har lärt sig gav varandra.
– Det är väldigt ovanligt att en maskinbyggare diskuterar kvalitetsfrågor direkt med byggherren. Vi har haft en aktiv dialog med alla inblandade och det är maskinen som bygger vår slutprodukt.
FOTO: Arkivbild/Atlas Diesel
Pilotprojektet med mekanisk bultsättning avslutades sommaren 2023. Under två år av testning av mekaniserad bultning har det inte förekommer några arbetsmiljörelaterade tillbud eller olyckor. Tusentals bultar har monterats med bultriggarna i pilotprojektet.
– Det har även varit fascinerande att ha en dialog med entreprenörer och maskintillverkare och låta dem förstå varför vi är så intresserade av exempelvis bulthantering, cementkvalitet, tillsatsmedel och kontroller av utfört arbete.
Resultaten av pilotprojektet kommer att lämnas över till Stiftelsen Bergteknisk Forskning (BeFo) för att den ska jobba vidare med de kravställande delarna i anläggnings-AMA (Allmän Material- och Arbetsbeskrivning).
– På så sätt blir vårt arbete inte en engångsgrej utan något man aktivt jobbar vidare med, säger Sjoerd Spijkerman.
Förvaltning för utbyggd tunnelbana, Subterra och Sandvik tilldelades arbetsmiljöpriset Håll Nollans hederspris 2023 för arbetet med mekaniserad bultsättning. De uppmärksammades för att ”de i projektet trotsat förutfattade meningar, som kan finnas i branschen, om att vi inte utvecklas”.