Vad sägs om att köpa en tågbiljett i London på måndag, vara framme i Peking på tisdag, och kanske i Bangkok på onsdag? Kinas planer på höghastighetstågsutbyggnad över stora delar av Eurasien väcker häpnad runtom i världen.
"Den nya Sidenvägen från Kina byggs av stål", konstaterar indiska Hindustan Times om de storslagna kinesiska planerna. Visionen är att i mitten av 2020-talet nå ett 20-tal länder med kinesiska höghastighetstågtåg, däribland flera stora EU-destinationer.
Makthavare i Peking verkar se internationell expansion som ett logiskt nästa steg efter den rasande järnvägsutbyggnad som nu pågår inom landet. Landet ska gå från inga höghastighetståg alls 2008 till 800 tåg på över 40 linjer om tre år.
Miljötekniksajten Clean Technica kallar visionen om internationell utbyggnad för "det största infrastrukturprojektet i historien".
Planerna tas emot med skepsis, särskilt vad gäller finansieringen, men kinesiska talesmän hävdar att Peking har fått positiva signaler från flera länder.
– Det var inte Kina som lobbade för den här idén från början. Det var andra länder som kom till oss, särskilt Indien, sade Wang Mengshu, kinesisk tågkonsult, enligt kinesiska och brittiska medier i förra veckan.
– Vi skulle faktiskt föredra att de andra länderna betalar med naturresurser snarare än att investera kapital själva, sade Wang.
Däremot kan politik sätta käppar i hjulen. Militärdiktaturens Burma blir ett nyckelland för linjer ner till Thailand, Malaysia och ändstationen Singapore. Och för det som kallas den västliga linjen ligger de kontroversiella och/eller instabila länderna på rad: Kirgizistan, Tadzjikistan, Afghanistan, Iran. . .
Kina har sedan länge järnvägsförbindelser med många grannländer, inte minst finns ju de berömda transsibiriska och transmongoliska linjerna till Moskva. Men i och med att tågen är så långsamma har de svårt att hitta en marknad mellan det snabba flyget och den billiga sjöfarten.
Dagens transmongoliska tåg Moskva-Peking tillryggalägger drygt 750 mil på 5 1/2 dygn, alltså en genomsnittshastighet på inte mycket mer än 50 kilometer i timmen.
Mellan London och Peking är det mer än 800 mil. Med Kinas senaste CRH-tåg som kör i 350 kilometer i timmen skulle den sträckan i teorin kunna ta mindre än ett dygn, men i praktiken väntas en enkel resa ta närmare två dygn.
Och även Sverige har chansen att vara med. Wang Mengshu klargör i sina intervjuer att spårvidden på de nya järnvägarna blir 1 435 millimeter, standardspårvidden som både Sverige, Kina och större delen av världen använder sedan länge.
Henrik Samuelsson/TT
