Under det gångna året har flera allvarliga olyckor och tillbud inträffat orsakade av bergsprängning. Därför har Bergsprängningsentreprenörernas förening (BEF) tagit initiativet till en olyckskommission sammansatt av företrädare bland andra Skanska, NCC, Peab, Trafikverket och Arbetsmiljöverket. Syftet är att minimera antalet olyckor genom branschsamverkan.
En stor del av årets upplaga av Bergsprängningsdagarna, den femtonde i ordningen, kom att upptas av arbetsmiljöfrågor och hur man kan förbättra säkerheten på arbetsplatserna, bland annat genom att lära av andra branscher.
Omsättning i nivå med rekordåret 2008Roland Netterlind, BEF:s ordförande, inledde sitt anförande efter ett spexigt och humoristiskt filmklipp om bergsprängningsbranschens historia,med att tala om arbetsmiljön.– Visst har mycket hänt i vår bransch, arbetsmiljömässigt och tekniskt, men jämfört med andra näringar har utvecklingen varit svag, sade han men konstaterade i nästa andetag att konjunkturen för branschen är fortsatt stark.
Anläggningsproduktionen omsatte år 2011 60 miljarder kronor, vilket är i nivå med rekordåret 2008. Netterlind påpekade också att det sker en snabb globalisering av branschen i Sverige, där utländska företag som Pihl, Züblin och Vinci Construction fått in en fot. Det sker parallellt med en våg av konsolideringar av byggbranschen generellt. Det finns i dag 80 000 byggföretag i Sverige med en total omsättning på 150 miljarder per år. De tre dominanterna Skanska, Peab och NCC står för hälften av denna omsättning. För 25 år sedan stod 50 företag för halva omsättningen. Skanska har nu seglat som det andra största sprängföretaget för ovanjordssprängningar, ett faktum som till och med förvånade representanter för Skanska på konferensen.
Auktorisering av bergsprängareEn hjärtefråga för BEF är auktorisering av bergsprängningsentreprenörer. Auktoriseringen är frivillig och erhålls efter genomgången utbildning som arrangeras av BEF. Syftet med auktoriseringen är att försäkra beställaren om att bergsprängningarna sker enligt branschregler och svensk lag. Beställaren ska i praktiken inte kunna någonting om bergsprängning om den anlitar ett auktoriserat företag. Enligt en undersökning utförd av BEF förra året är det framför allt beställare och konsulter som tror att auktoriseringen kommer att innebära ett lyft för branschen. I dag är ett trettiotal företag auktoriserade och 64 har genomgått utbildningen.
Utbildning av bergsprängareEn annan utbildningsrelaterad fråga är hur man ska locka fler ungdomar till branschen. BEF arbetar med skolor som partners för att få in en ny generation på bergsprängningsbanan. BEF har till och med planer på att starta ett eget gymnasium med mer fokus på den praktiska sidan än nuvarande utbildningar.– LKAB, Scania och Volvo har startat egna gymnasier eftersom de inte får den personal de behöver, sade Roland Netterlind.
Allvarliga sprängolyckorI augusti förra året skadades två personer, den ena mycket allvarligt, efter en sprängolycka på Hisingen i Göteborg. I explosionen som inträffade mellan två grävskopor flög flera stora stenblock upp. Orsaken till olyckan var en dola, sprängämne som blir kvar odetonerat efter en sprängning.
Händelsen satte strålkastarljuset på hur viktigt det är med säkerheten och arbetsmiljön i bergbranschen. Att man av tidsbrist eller slarv låter dolor ligga kvar i berget efter en sprängning tycker många är oacceptabelt.
Anmälan till Arbetsmiljöverket– Vi har haft flera allvarliga olyckor direkt kopplade till borriggar. Det är bekymmersamt. Vi måste se till att få ordning på det här, alltifrån beställare, entreprenörer och underentreprenörer till konsulter, sade Michael Hermansson från Bergutbildarna AB.
Åsa Persson från Arbetsmiljöverket var inne på ett liknande spår.– Här finns mycket att göra arbetsmiljömässigt, det rådet inget tvivel om det, sade hon.
Från i år har ett nytt sätt att anmäla olyckor och tillbud införts, berättade Åsa.– När man gör en anmälan hamnar den både hos oss och hos Försäkringskassan. Och det är lag på att anmäla! Men det handlar inte om att sätta dit någon, utan om förbättringsarbete. Vi ser inte till enskildas misstag utan till parametrarna som leder fram till misstaget, sade Åsa som avslutade sitt tal med ett citat från Tage Danielsson.
- ”Om man vägrar se bakåt och inte vill se framåt måste man se upp!”
Attityder och beteendenHur kan man då få bukt med arbetsplatsolyckorna, som av allt att döma har ökat den senaste tiden?
Mycket handlar det om att förändra attityder och beteenden. Byggföretaget NCC har nyligen dragit igång ett projekt som heter just ”Attityder & Beteenden”.
En åtgärd är införandet av strikta regler för skyddskläder.– Om du inte har rätt kläder en gång får du en muntlig varning, om det händer en gång till får du en skriftlig varning och sedan kan du bli avvisad från arbetsplatsen, sade Rolf Tengnér från NCC som också sitter i BEF:s olyckskommission.
NCC satsar också på att höja statusen för skyddsombuden för att minska arbetsplatsolyckorna. Alla skyddsombud får till exempel mobiler med kamera. Det har haft den positiva effekten att tillbudsrapporteringen ökat.
Peab fokuserar också på ökad tillbudsrapportering.
– Det fungerar inte att ha en nonchalant attityd till arbetsmiljö så det är noll tolerans som gäller för framför allt nonchalans. Det kan leda till uppsägning, sade Nina Molin, Peab, en annan medlem i BEF:s olyckskommission.
LKAB:s säkerhetskulturEtt företag som lyckats minska sina arbetsplatsolyckor är LKAB, som från 80-talet till dag har en olyckskurva som pekar brant nedåt. Sedan 2006 har LKAB sparkat igång sin så kallade säkerhetskultur, med ledorden ”Säkerheten först!”. Den bygger på samverkan och kommunikation.– Samverkan är allt. Samförståndskultur är det bästa, för det är otroligt lättare att bryta en regel än en överenskommelse, håller ni inte med? frågade Mattias Hedlund, LKAB.
Man får lätt intrycket att LKAB:s säkerhetsstrategi, som grundar sig på medvetenhet om riskmoment, är diametralt motsatt de stora byggbolagens som tror på tvingande regler.
ÖverföringstillståndArbetsmiljöfrågorna engagerade förvisso många åhörare, men den fråga som satte publiken i uppror var de nya reglerna för överföringstillstånd och tillstånd att förvara sprängmedel. Sedan kommunerna övertagit tillståndsansvaret från polisen, är det till kommunerna bergsprängningsentreprenörerna måste vända sig. Och de måste ansöka om tillstånd i varje kommun som sprängmedlen ska användas. Kommunerna har rätt att vänta tre månader med att avgöra ett tillståndsärende. Det är lätt att förstå att det nya regelverket sätter många bergentreprenörer i en minst sagt brydersam situation. Många arbetar över kommungränserna eller förvarar sina sprängmedel på ett ställe och arbetar på ett annat.– Det här kan stoppa hela byggen. Det är en katastrof för oss, sade någon upprört.
Reglerna kommer att göra oss alla till lagbrytare, tyckte någon annan och den överväldigande majoriteten ansåg uppenbarligen att det var den enda vägen att gå.
Bakgrunden till de stränga reglerna är EU:s Spårbarhetsdirektiv, som till bergsprängningsentreprenörernas stora förtret väntas antas i februari 2012. Spårbarhetsdirektivet har i sin tur sin upprinnelse i EU:s terrorlagstiftning.– Man vill se exakt hur explosiva varor förflyttar sig, sade Shulin Nie från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.
