Det var Sjöfartsverket som för tio år sedan drev igenom så att AIS, ett radarsystem som gör det möjligt för båtar att följa varandras rörelser, blev internationell standard. Nu har Sjöfartsverket dragit igång ett nytt projekt, Mona Lisa, med en liknande ambition att det ska bli världsomspännande.
Mona Lisa påminner inte så litet om de omtalade gröna inflygningarna för flyget. Tanken är att minska bränsleförbrukningen och därmed miljöpåverkan genom att från land räkna ut den mest ekonomiska rutten för fartygen. Med en budget på 200 miljoner kronor är Mona Lisa det budgetmässigt största projektet för Sjöfartsverket just nu.
Beräknad ankomsttid
På Östersjön rör sig varje dag omkring 3600 större båtar, undantaget fritidsbåtar. En del av dem, som Finlandsbåtarna och Wallenius- och Stenarederiernas båtar kan sina farleder utan och innan och har redan ett mycket optimerat och bränslesnålt körsätt. De skulle ha marginell nytta av att någon annan planerade deras navigering. Men många lastfartyg som sällan eller aldrig varit i Östersjön planerar sin rutt och bränsleförbrukning dåligt på grund av att de inte har kontroll över alla de faktorer som påverkar dessa. De kan många gånger tvingas ligga på redden och vänta i flera timmar på att få en kajplats när de är i hamn.
I likhet med flygplan gäller för båtar att passa den planerade ankomsttiden exakt och varken komma för sent eller för tidigt. Skillnaden är att inom fartygstrafiken finns ingen övergripande överblick eller kontrollfunktion av alla fartygsrörelser som kan beräkna ankomsttider och ge förslag på bästa körsätt.
– Inom flyget vet alla vad alla ska göra. Ingen åker på måfå, men till sjöss är det inte alls så. Möjligen vet vi en del via AIS om fartygens destination, men vi känner inte till deras rutt, säger Magnus Sundström, Mona Lisas projektledare på Sjöfartsverket.
In- eller utsidan av Gotland
Konkret skulle Mona Lisa innebära att befälhavaren ombord på en båt kommunicerar sin destination och ankomsttid till en trafikledningscentral i land. Informationen skickas över i en datafil via AIS-satellit eller GSM-nätet. Tillbaka till båten skickas ett förslag på en rutt som är optimerad utifrån olika faktorer.
– Vi har tillgång till vind- och isförhållanden, information om avstängda områden, sista byggda vindkraftsparken, fågel- och sälskyddsområden. Alltså mycket områdesspecifik data, säger Magnus Sundström.
Magnus påpekar bestämt att det inte handlar om att föreslå farleder.
– Vad en farled är beror helt på båtens djupgående. Här handlar det om att välja sjöväg, om båtarna ska gå på in- eller utsidan av Gotland till exempel. Om det är lugnt väder och inga vågor kanske den bästa vägen för en viss båt är att till och med gå på insidan av Öland, berättar Magnus Sundström som betonar att den föreslagna rutten beror på behovet:
– Det kan vara den mest ekonomiska vägen eller den absolut snabbaste, men vi tar alltid hänsyn till miljön.
Squat-effekten
Även sådana faktorer som båtens djupgående och havsdjupet påverkar ruttplaneringen. Det kan till exempel vara en poäng med att inte hålla för hög fart där det är grunt.
– Om man kör fort då uppstår en Squat-effekt, en sugeffekt mellan båten och botten som minskar farten. Då är det listigt att köra långsamt.
Den informationen får också befälhavaren i sin planerade rutt. Trafikcentralerna, som förslagsvis kommer att ligga Stockholm, Göteborg och Malmö, kan också kontrollera båtens följsamhet mot ruttplaneringen.
– Om båten avviker från rutten kommer att larm att gå i centralen.
Körkort på bryggan
En finess är att båtar på sina skärmar skulle kunna följa varandras ruttplanering och på så vis undvika kollisioner.
Magnus Sundström liknar Mona Lisa vid en extra styrman på kommandobryggan. En ytterligare funktion med Mona Lisa är just att det blir möjligt att kontrollera vem som har vakt på kommandobryggan.
– Idag vet ingen vem som står på bryggan och dess behörighet.
Sjöfartsverket tittar nu på möjligheten att införa ett chipsförsett körkort på båtar. På kortet finns uppgifter om alla behörigheter inmatade.
– När man börjar sin vakt stoppar man in kortet i en kortläsare som är kopplat till AIS och talar om vem som står på bryggan.
Det går visserligen att fuska och låna varandras kort, men Magnus tror inte att det problemet skulle blir stort.
– Det är ju fortfarande ”jag” som står kvar på bryggan om mitt kort sitter i läsaren och det är m i n framtid det handlar om ifall något skulle hända.
Stora bränslevinster
Magnus Sundström tror att Mona Lisa kan få stora effekter på bränsleförbrukningen. Han räknar med att man kommer att kunna spara 5-10 procent bränsle per båt. Eftersom fartygstrafiken är en så internationaliserad bransch är nästan en förutsättning för systemets införande att det blir världsomspännande. Men under testfasen kommer projektet bara att omfatta Östersjön. Systemet kommer att testas på ett antal fartyg och i några hamnar.
– Men några nya maskiner ombord kommer det inte att bli, däremot måste förmodligen AIS-systemet uppdateras med en nyare version.
Införande?
2013 är det dags för Mona Lisa att redovisa sina resultat. Om eller när projektet kommer att införas i skarpt läge kan inte Magnus Sundström sia något om. Han påpekar att han många gånger får den frågan, men den svår att svara på eftersom det kan ta lång tid att få med de stora rederierna, IMO och EU på noterna.
– Nu gäller det att få det att fungera tekniskt, poängterar Magnus.
Ett stycke på vägen till internationell spridning har projektet dock kommit då Storbritannien nyss startat ett likande initiativ för Nordsjön.
– Det har vissa kopplingar med Mona Lisa. Därför har vi utbytit kunskap och erfarenheter av dem. De söker just nu projektfinansiering av EU.
Modernisering av hela sjöinfrastrukturen
Kontroll- och övervakningsaspekterna, energi- och miljötänket, den gränsöverskridande målsättningen – man kan lätt få för sig att Mona Lisa är ett EU-projekt i all sin prydno. Men det bär helt och hållet Sjöfartsverkets signum och Magnus Sundström tar själv åt sig en del av äran för att ha kommit på konceptet. EU jublar dock över projektet som fick ”otroligt positiv respons” när Magnus presenterade det i Bryssel.
– De flyttade inte ens ett komma tecken i vår ansökan. De tyckte det låg helt rätt i tiden, säger han.
Mona Lisa är ett nordiskt samarbetsprojekt som också omfattar Finland och Danmark och avser en modernisering av hela sjöinfrastrukturen. Det tyngsta lasset bär Finland som kommer att genomföra noggranna mätningar av havsdjupen i handelssjöfartens farleder, vilket är en förutsättning för att kunna optimera rutterna.
