VTI analyserar sopsaltning i Karlstad

Foto: Göran Blomqvist

VTI har gjort en analys över tänkbara för- och nackdelar med sopsaltning på cykelvägar i Karlstad. Stadens läge och klimat talar för att sopsaltning är en bra metod för att hålla cykelbanorna farbara under vintern.

Många städer gör nu satsningar för att andelen resor som sker med cykel ska öka även vintertid. En vinterväghållningsmetod som vuxit kraftigt är sopsaltmetoden där en sopvals röjer bort snön och halkan bekämpas med saltlösning eller befuktat salt.

– På så vis undviker man att sand blir kvar på cykelbanorna, och man slipper därigenom riskerna med rullgrus på våren. Men, i gengäld riskerar man att sprida mer salt, säger Göran Blomqvist, forskare på VTI.

Tidigare har VTI utvärderat sopsaltning i Linköping och Stockholm med goda resultat. Uppdraget från Karlstad kommun var att analysera tänkbara för- och nackdelar med sopsaltning på cykelvägar i Karlstad och ge rekommendationer för eventuell fortsatt användning.

– Karlstads läge och klimat talar för att sopsaltning av cykelbanor skulle kunna vara en lyckosam metod vid vinterväghållning, men det kan även vara mer krävande, säger Göran Blomqvist.

Sopsaltning är mer resurskrävande och ställer också högre krav på beredskap och utförande än traditionell sandning och plogning. Det krävs kunskap och förutsättningar för att följa och tolka väderprognoser så att man kan arbeta förebyggande för att förhindra att halka uppstår.

– Ambitionsnivån hos ansvariga för driften i Karlstad bäddar för goda möjligheter att lyckas bra med sopsaltning. Det kommer att förstås att krävas en viss ”inkörning” både bland driftledare och maskinförare innan metoden kan fungera optimalt, och det gäller att man följer upp verksamheten och samlar sina erfarenheter, säger Göran Blomqvist.

Det som utmärker Karlstad är den stora omfattningen av öppna vattendrag. De sopsaltade cykelstråken ligger till stora delar längs Klarälven där det är hög luftfuktighet. Fuktutfällning på cykelbanorna kan bidra till en utspädning av saltet, vilket betyder att de ansvariga behöver tänka på att en saltningsåtgärd får kortare varaktighet och att risken för isbildning är större.

– Att salt har negativa miljöeffekter är väl känt sedan länge och allmänheten reagerar ofta negativt på ökad saltning. Det är därför viktigt att optimera saltanvändningen så att inte mer salt än nödvändigt används, säger Göran Blomqvist.

Enkätstudier som genomförts före och efter försöken visar att den allmänna uppfattningen när det gäller salt på cykelbanorna är något mer positiv efter sopsaltförsöken jämfört med innan.