Den vanlige resenären ägnar knappt en tanke på deras verksamhet, men faktum är att utan dessa anläggningar skulle kollektivtrafiken stå sig slätt. Det handlar om kollektivtrafikens doldisar - depåerna som ser till att tåg- och busstrafiken flyter på som den ska. Nordisk Infrastruktur har besökt en av Sveriges modernaste bussdepåer, Gubbängsdepån i södra Stockholm och fått en inblick i en verksamhet som aldrig står still. Här råder febril aktivitet dygnet runt, 365 dagar om året.

Bussdepån i Gubbängen stod klar 2011 och drivs av bussoperatören Keolis, på uppdrag av trafikhuvudmannen Storstockholms Lokaltrafik, SL. Depåns totala yta om 30 000 kvadratmeter har plats för 92 uppställningsplatser med skärmtak, värmeramper och tankning för gas, etanol och RME. Verkstaden omfattar åtta verkstads- och karosseriverkstadsplatser för reparation och underhåll av bussarna samt två tvätthallar.

 Liknar en processindustri
Under dagarna är det mest verkstadspersonal på plats, men under dygnets mörka timmar är det definitiv full fart i hela anläggningen.

- Ett hundratal bussar ska igenom depåns busstvätt under natten och varje fordon har cirka 15-20 minuter på sig. Det bygger på en omfattande logistik och depåverksamheten liknar då mycket av en processindustri, säger depåchef Mikael Karlborg, Keolis.

Gubbängsdepån är en av tre bussdepåer Keolis förvaltar i sitt kontrakterade distrikt, Huddinge/Botkyrka/Söderort. Med systerdepåerna Nyboda respektive Botkyrka ombesörjs cirka 70 busslinjer i södra Stockholm med omnejd.

Integrerat informationssystem
Gubbängen räknas som en av Sveriges modernaste bussdepåer, utrustad med väl integrerad teknik, och det märks av redan vid bussarnas infart. Inpasseringssystemet är baserat på infraröd-kommunikation (IR) och har koppling till respektive buss.

Anders Hedgren, vd på Identic, bolaget som har byggt upp Gubbängsdepåns IT-elektroniska interiör, berättar vidare.
- Anledningen till att inpassagen är IR-utrustad har att göra med den miljö bussarna rör sig i, det fastnar ofta snö eller smuts på taket, vilket gör att IR-kommunikation här lämpar sig bäst, säger Hedgren och fortsätter att berätta om den process som nu tar vid för den depåankommande bussen.

- Ifall den aktuella bussen är behörig öppnas grinden och fordonets identitet, kilometerinställning och bränslenivå registreras, data som används inne på depån.
Nämnda lösning ingår i ett större IT-system, benämnt IDS, Intelligenta Depåsystem, vilken länkar samman information.

- Vi knyter fordonsdata till serviceåtgärder. Informationen hjälper servicepersonal, verkstadspersonal och trafikplanerarna att bland annat veta vilka bussar som finns innanför grindarna och vilka som är ute i fält.

Kopplat till bränslepåfyllningen
Depåsystemet har även koppling till bränsledepåerna, med den givna fordonsinformationen och vagndetektorn kan inte fordonen tankas med fel bränsle eller kemikalie.
- Det har tidigare varit ett problem att stressad servicepersonal tankar fel, men det nuvarande automatiska tanksystemet sätter stopp för detta, säger Anders Hedgren och passar på att även nämna det inbyggda spillskyddet.
- Många politiker talar om vad man ska stoppa i tanken. Men det är minst lika viktigt att undvika spill av vad som stoppas i den. Utan ett spillfritt system slås i genomsnitt en halvliter ut per tankningstillfälle och varje buss tankas minst en gång per dygn.
Gubbängsdepån har ett höghastighetstankningssystem som fyller bränsle om 90-120 liter per minut och påfylld mängd registreras automatiskt per fordon med angivande av bland annat kilometer-ställning, datum och tidpunkt/klockslag för serviceåtgärden. Detta innebär, i sin tur, att all förbrukning av bränsle kan följas upp och vidarerapporteras i överordnade problem utan onödig administration och dessutom i realtid. 

100 procent biogas 2017
Apropå bränslen så drivs Gubbängsdepåns bussflotta i dagsläget av etanol, RME (biodiesel) samt biogas. Drygt 60 procent av Gubbängsdepån 100 bussar har det sistnämnda bränslet i tanken. Biogasen transporteras via pipelines från det närbelägna kraftvärmeverket i Högdalen. Etanol och gas fylls på i utomhusområdet och här finns Sveriges största mellanlager för biogas.

Miljöprofil
- År 2017 ska vi ha 100 procent biogasbussar enligt nuvarande plan, säger Mikael Karlborg och berättar vidare om depåns energi- och miljöprofil.
- Depåbyggnaderna värms upp med bergvärme, med fjärrvärme som komplement och hela 25 procent av anläggningens el produceras i egen regi - av våra solcellspaneler som finns på taken, säger Karlborg.
Som ett led i depåns miljöarbete finns i anläggningsområdet även en egen reningsdamm som renar allt dagvatten i området.  I själva byggnaden har naturmaterial, som limträbalkar och träfasad, använts i stor utsträckning,