Näringslivets Transportråd anser att den nya röd-gröna regeringen kunde ha levererat mer i sin budgetproposition utifrån exempelvis alla sina järnvägsutspel under valrörelsen. Det är positivt att regeringen föreslår ökat anslag till järnvägsunderhåll med 1,24 miljarder per år från och med 2015 till 2018, något som Näringslivets Transportråd och en rad olika företrädare för näringsliv, branschorganisationer och samhällsorgan fört fram sedan länge.
Detta är i linje med de ökade anslag till järnvägsunderhåll som den tidigare regeringen tog initiativ till. Det framgår dock inte hur det ökade anslaget till underhåll ska finansieras. I budgetpropositionen saknas den långsiktiga ökning med 10 miljarder i ökat anslag till underhåll av järnvägen under innevarande planperiod 2014--2025 som socialdemokraterna föreslog i sitt stora järnvägsutspel innan valet. Att investeringar och underhåll sker systematiskt, flerårigt och långsiktigt förstärker svenskt näringslivs konkurrenskraft.
Näringslivets Transportråd konstaterar att regeringen i budgetpropositionen anger att banavgifterna fortsatt ska höjas under kommande år. Detta går stick i stäv med Socialdemokraternas och Miljöpartiets agerande före valet. Exempelvis föreslog (S) i sitt stora järnvägsutspel före valet frysta banavgifter under 2015 och 2016. I budgetpropositionen anges en fortsatt ökning av banavgifterna. Det är inte rimligt att höja avgifterna för en tjänst som inte ännu levererats. Det är först nä r en bättre underhållen infrastruktur faktiskt föreligger som det är rimligt att ta mera betalt för den. Regeringen skriver i budgetpropositionen att man ”…påbörjar omedelbart och skyndsamt ett arbete för att införa en avståndsbaserad vägslitageskatt…” och som ska genomföras under mandatperioden. Samtidigt skriver regeringen att ”Sveriges geografi understryker transportsystemets betydelse för näringslivets konkurrenskraft.” Den politiken går inte ihop och är ett illustrativt exempel på den röd-gröna regeringens dubbla budskap.
Att införa det som ibland kallar kilometerskatt, ibland lastbilsskatt eller avståndsbaserad vägslitageskatt – är en extra ska tt på alla transporter som sker med lastbil, baserad på avstånd och inte utsläpp. Den kommer att hårt drabba den svenska industrins konkurrenskraft. När transporterna fördyras förstärks en av Sveriges största konkurrensnackdelar, avstånden, ytterligare. Särskilt hårt drabbas svensk råvarubaserad spetsindustri i branscher som är stora köpare av vägtransporter och med verksamhet på platser där alternativa transportmedel saknas.
Näringslivets Transportråd anser att regeringen i dialog med konkurrensutsatt svensk industri istället bör utreda de samlade effekterna av olika pålagor och avgifter på transportområdet. I ett sådant arbete bör även frågan om skatteväxling utredas för att inte öka skatter som motverkar svenskt näringslivs konkurrenskraft.
Näringslivets Transportråd saknar i budgetpropositionen införandet av 74 ton maxvikt på lastbilar på vägnätet för att effektivisera transporterna och göra dem mera kostnadseffektiva. Den tidigare regeringen tog init iativ till sådana åtgärder. Alla transportslag behöver effektiviseras utifrån sina förutsättningar. Detta är särskilt angeläget i en situation där den röd-gröna regeringen ökar beskattningen av transporter.
