Nya höghastighetsbanor kommer att vara bra för Sverige och den befintliga järnvägen. Men det är viktigt att inte tappa bort behoven av att underhålla den befintliga järnvägen i ivern att bygga nytt. Det menar branschföreningen Tågoperatörerna som i en debattartikel påpekar vikten av en hållbar och realistisk finansieringsmodell för att bygga nya höghastighetsbanor i Sverige.
Sverige behöver snabbt bygga banor för höghastighetståg. Banor som minskar restiden och klimatutsläppen, ökar kapaciteten och punktligheten och skapar regionel utveckling, tillväxt och fler jobb. Därför behövs det en finansieringsmodell.
Tåg som går 320 km/h
Höghastighetstågen kommer att korta restiderna mellan storstadsregionerna och regionerna däremellan, stärka tågets konkurrerenskraft mot flyget och bilen och minska klimatutsläppen. Framkomligheten och kapaciteten på de befintliga banorna kommer att öka, så att regionaltågen kan köra fler turer och längre sträckor och att godstågen kan erbjuda fler och snabbare transporter. Tågtrafiken kommer att bli mindre störningskänsligt och mer punktligt. När restiderna minskas kommer människor att kunna söka jobb på fler orter och därmed fler jobba att välja på. Arbetsgivarna får då lättare att rekrytera medarbetare med rätt kompetens, vilket skapar regional utveckling, tillväxt och fler jobb.
Dessa fördelar uppstår inte av sig själv. Såväl de rödgröna som allianspartierna vill bygga nya stambanor för höghastighetståg mellan Stockholm-Göteborg och Stockholm-Malmö. Därför gäller det nu att utforma de framtida höghastighetsbanorna så att fördelarna blir verklighet.
För att få avsedd effekt måste banorna vara separerade från andra typer av tågtrafik, byggas för tåg som går 320 km/h, ha relativt få stopp och hålla internationell standard.
Krävs en realistisk finansiering
Men för att höghastighetsnätet ska byggas krävs en realistisk finansiering. Socialdemokraterna vill att satsningen ska finansieras och genomföras i ett projektbolag. Idén är hämtad från Utredningen om höghastighetsbanor (2009). Om de därmed ställer sig bakom utredningens finansieringsförslag är svårt att säga. Utredningen föreslog en kombination av statlig finansiering, höjda banavgifter på de nya banorna och på godstrafik som får bättre framkomlighet på de befintliga banorna samt medfinansiering från kommuner, regioner och EU. Eventuellt kompletterad med privat finansiering.
De borgerliga partierna presenterade i det s.k. Sverigebygget en skiss för finansiering. Skissen innehåller samma komponenter som utredningen kompletterat med brukaravgifter, vägavgifter i storstäderna och intäkter från exploateringsavtal med kommersiella fastighetsägare för fastigheter som ligger i anslutning till stationsområden. Dessutom ska en geografiskt avgränsad infrastrukturskatt på ägare av kommersiella fastigheter utredas.
Med investeringar på cirka 140 miljoner dollar är det inte förvånande att staten vill att kommuner, regioner och fastighetsägare som gynnas av höghastighetstågen ska vara med och betala. Samtidigt finns det risker med finansieringsförslagen.
Om kommuner och regioner ställer krav om att tågen ska stanna i deras kommun blir det fler stopp för tågen. Ju fler stopp som tågen gör, desto längre blir restiden.
Högre banavgifter
Kommunal medfinansiering och exploateringsavtal med kommersiella aktörer kan inte tvingas fram. Ägarna av kommersiella fastigheter kan i och för sig tvingas att vara med och betala genom infrastrukturskatten, men att utreda en helt ny skatt är ofta en lång process. Hur gör regeringen om den inte får ihop tillräckligt med pengar? Det får inte bli så att höghastighetstågen läggs på is, bara delar av banorna byggs eller pengar tas från det redan i dag eftersatta underhållet av järnvägen.
Det är rimligt att banavgifterna är något högre på höghastighetsbanorna än på andra banor. Samtidigt leder högre banavgifter till högre biljettpriser och minskat resande. Biljettpriserna får inte bli så höga att resandet på de nya banorna hämmas och att människor fortsätter att ta flyget och bilen. Det är också orimligt att ta ut högre banavgifter på godstrafiken på befintliga banor bara för att den får bättre framkomlighet när höghastighetsbanorna öppnat. Staten höjer redan banavgifterna betydligt mer och snabbare än skatterna och avgifterna på vägtrafiken, vilket leder till ökade utsläpp av växthusgaser.
Sverige behöver snabbt bygga banor för höghastighetståg. Banor som minskar restiden och klimatutsläppen, ökar kapaciteten och punktligheten och skapar regionel utveckling, tillväxt och fler jobb. Därför behövs det en finansieringsmodell som hjälper och inte stjälper höghastighetstrafiken och den övriga tågtrafiken.
