Den högsta nivån inom Natos nätverk CUIN samlades i Karlskrona i nyligen för att diskutera skydd och övervakning av kritisk undervattensinfrastruktur inom Nato.
Regeringen har gett Kustbevakningen i uppdrag att stärka svenskt deltagande i internationella samarbeten inom myndighetens verksamhetsområde. I uppdraget ingår bland annat att vara den nationella operativa kontaktpunkten inom Natos nätverk för skydd av kritisk undervattensinfrastruktur, Critical Undersea Infrastructure Network, CUIN.
CUIN är ett nystartat nätverk och konferensen arrangerades för tredje gången. Det här var den första konferensen som anordnades utanför Bryssel och i samarbete mellan ett av medlemsländerna, här representerade av Kustbevakningen och Nato. Nato-allierades strategiska och operativa kontaktpersoner och representanter från varje lands ständiga representation vid Nato deltog på konferensen.
– Väldigt hedrande och viktigt att Kustbevakningen fick vara med och arrangera och stå värd för den här centrala konferensen inom nätverket. Det var också roligt att vi fick möjlighet att visa upp Karlskrona och den omfattande verksamhet med maritim anknytning som bedrivs här. Kustbevakningen och den svenska rollen syftar till att stärka Sveriges och Natos säkerhet, samt att bidra till ett ökat skydd av kritisk undervattensinfrastruktur, säger generaldirektör Lena Lindgren Schelin.
Att utveckla privat och offentlig samverkan inom ramen för kritisk undervatteninfrastruktur är ett av uppdragen i nätverket. Industrirepresentanter från varje medlemsland deltog därför på konferensen.
– Syftet med CUIN-mötet var att ge offentliga aktörer, industri och akademi möjlighet att skapa nya kontaktytor och utveckla samverkan. En framgångsrik samverkan är viktigt för nätverket, Nato och Sverige, säger Lena Lindgren Schelin.
Bild
Snabba kommunikationskanaler
Kustbevakningen arbetar med att upprätta kontakter och samband för informationsdelning och hantering inom Nato. Alla allierade har utsett operativa kontaktpunkter och Nato har inrättat ett särskilt center för att koordinera behoven.
– Här har privata aktörer en viktig roll i att bidra till att eventuella störningar i infrastrukturer till sjöss snabbt rapporteras in. Privata aktörer är också centrala när det handlar om utveckling av olika sätt att skydda kritisk undervatteninfrastruktur som till exempel ”smarta” kablar. Här kan forskningen även bidra med betydelsefull utveckling. En snabb integration av vetenskapliga framsteg och en hög innovationsförmåga är en förutsättning för att alliansen och nätverket ska bli framgångsrik, avslutar Lena Lindgren Schelin.
Arbete pågår på bred front för att etablera snabba kommunikationskanaler mellan allierade och med Nato.
– Att dela information mellan offentliga-privata och civila-militära sektorer är inte bara fördelaktigt, det är avgörande, säger ambassadör Jean-Charles Ellermann-Kingombe, Natos biträdande generalsekreterare för innovation, hybrid och cyber.
– För att förbättra vår förmåga att avskräcka, upptäcka och reagera på hot krävs en gemensam insats. Vi kommer att fortsätta vårt arbete tillsammans för att göra just det, avslutar Jean-Charles Ellermann-Kingombe.
Italien står värd för nästa CUIN-möte.
Fakta
Kustbevakningen är nationell operativ kontaktpunkt för Nato när det gäller övervakning och skyddet av kritisk undervattensinfrastruktur.
Källa: Kustbevakningen
- I operativa frågor om undervattensinfrastruktur är det, i Sverige, Kustbevakningen man behöver vända sig till för att etablera kontakt med Nato.
- Kustbevakningen koordinerar den civila sjölägesbilden i Sverige i nära samarbete med andra berörda myndigheter och håller Nato informerade löpande.
