BK-dagen samlar bergbranschen

Atlas Copco är ett av många företag som är involverade inom berg- och tunnelsektorn, och representanter från bolaget kommer även att hålla föredrag under Bergsprängningskommitténs årsmöte, BK-dagen 2013. Foto: Alexander von Sydow

Nu är det åter dags för bergbranschen med omnejd att mötas upp i huvudstaden.  Det är Bergsprängningskommittén som den 12 mars arrangerar sitt årliga diskussionsmöte, BK-dagen, på Stockholmsmässan. Här ges branschen ett ypperligt tillfälle att mötas för att ta del av ny teknik, aktuella byggprojekt och för att ventilera andra dagsaktuella frågor.

BK Bergsprängningskommittén är en ideell sammanslutning av företag som arbetar med projektering, byggande och drift av berganläggningar och gruvor och tillverkare av maskiner och utrustningar för branschen. BKs huvudmän utgör en väsentlig del av svenskt näringsliv. Huvudsyftet är att medverka till erfarenhetsutbyte mellan BKs huvudmän och därigenom ge impulser till fortsatt forskning och utveckling i branschen. BKs uppgift är också att företräda huvudmännens intressen i en utåtriktad informationsverksamhet vis-à-vis myndigheter, organisationer, allmänhet och media.

Öppningstal från branschorganisationer

BK-dagen kommer att inledas med ett antal föredrag från berörda branschorganisationer och först ut att äntra podiet är Örjan Wolff, ordförande i Bergsprängningskommittén. Därefter berättar Per Tengborg, representant för BeFo om sin organisation, vilken är en stiftelse för forskning inom bergteknik. Bland huvudmännen återfinns beställare, entreprenörer, konsulter och forskare med intresse att utveckla bergbranschen.   

Att gruvnäringen går för högvarv i norra Sverige, kan väl knappast ha undgått någon. Tomas From, representant från SveMin, en arbetsgivar- och branschförening för gruvor, mineral och metallproducenter i Sverige, ger här en lägesrapport från gruvindustrin. Efter dessa anföranden fortsätter dagen med ytterligare ett tjugotal föredrag på vitt skilda teman, alla med någon form av koppling till BK:s verksamhetsområde. Här presenteras ett urval av dessa:

 

Tunnelbana till Nacka

– lägesrapport från pågående förstudie

Thomas Sträng, Storstockholms Lokaltrafik

Storstockholms Lokaltrafik, SL,har  fått i uppdrag att genom en förstudie utreda en tunnelbana till Nacka, öster om Stockholm. Tunnelbanan skall specifikt bidra till förbättringar för kollektivtrafikförsörjningen i t.ex. Nacka, Hammarby sjöstad och östra Södermalm samt minska flaskhalsproblematiken vid Slussen. Föredraget kommer bland annat  att förklara planeringsprocessen för att ge en förståelse för tidsspannet mellan en initial idéstudie och fram till en färdig tunnelbana. Även de tekniska förutsättningarna för att från Kungsträdgården passera under strömmen och nå Södermalm på stationsnivå kommer att tas upp, bland annat läget för pågående undersökningar som bland annat innefattar borrsonderingar och geofysiska undersökningar.

Trafikverkets krav och råd för tunnlar

– I reglernas värld

Per Vedin, Trafikverket – Stora projekt – teknik och miljö

2012 publicerades Trafikverkets krav och råd för tunnlar, TRVK tunnel 11 och TRVR tunnel 11. Hur har kravbilden förändrats, varför ett gemensamt dokument för väg- och järnväg och vad kommer att hända härnäst med regelverken? Detta är några av de vanligaste frågorna som ställs när regelverket för tunnlar diskuteras och som i föredraget kommer att tas upp.

Grundvattnet på norra Gotland

- inför etableringen av ett stort kalkstensbrott

Sven Folin, SF GeoLogic

Föredraget kommer att ge en bild av Bungetäktens placering i förhållande till befintliga Natura 2000-områden. Vidare kommer kalkstenslagrens geologi/ stratigrafi och hydrauliska egenskaper att presenteras. En redogörelse kring de erfarenheter från de hydrogeologiska undersökningar som genomförts på norra Gotland kommer att göras. I presentationen kommer även frågor kring vattenflöden och vattenkemi i samband med brytningen samt val av skyddsåtgärder att tas upp.

Grundvattensänkning i projekt Citybanan

Kalle Persson, Bergab

Citybanan är en pendeltågstunnel genom centrala Stockholm. I miljöprövningen pekades grundvattenproblematiken ut som en av de viktigaste miljöfrågorna, särskilt med tanke på de stora värden som riskerades skadas. Nu är huvuddelen av tunnlarna utsprängda och problemen har i all väsentlighet kunnat undvikas, samtidigt som de stränga villkoren i miljödomarna kunnat uppfyllas. Arbetsgången har varit att aktivt styra injekteringsarbetena, men också att redan i förskedet förbereda infiltrationsanläggningar. Ett exempel rör tunnlarna genom city, där Citybanans anläggning är komplex och omfattande. Trots stora injekteringsinsatser har grundvattensänkningar skett, men dessa har effektivt motverkats med infiltration. Infiltrationen har behövt trimmas in, då flera källare riskerar översvämmas ifall grundvattenytan höjs. Föredraget kommer också behandla vikten av att redan i ett tidigt skede fastställa rätt inläckagekrav innan ansökan lämnas in till miljödomstolen.

Tunneldrivning med pumpemulsion

Mats Olsson, EDZ-consulting AB, Bengt Niklasson, Geosigma AB

Många stora och komplicerade tunnelprojekt pågår och planeras för närvarande. En stor del av dessa arbeten innebär komplicerade tunneldrivningar i tätbebyggda områden vilket ställer stora krav på utförandetekniken för att uppnå och verifiera de högt ställda kraven på produktivitet, skadezoner, vibrationsnivåer, miljön och arbetsmiljö.Vid laddning av tunnelsalvor är det idag nästan uteslutande pumpemulsionstekniksom används. För att uppnå kvalitet på laddningsarbetet krävsgoda kunskaper om sprängämnet och hur det laddas. Föredraget är en sammanfattning av ett BeFo-projekt som nyligen genomförts. Rapporten omfattar en genomgång av sprängämnens historia, bergsprängningsteori och sprängämnets egenskaper samt fördjupar sig i pumpemulsion och laddteknik.

Internationellt tunnelbyggande

Robert Sturk, Skanska Vinci

Stora infrastruktursatsningar pågår och planeras världen runt och moderna tunnlar ökar både i storlek och längd. Undermarken utnyttjas på många sätt inom såväl transport- som energisektorn. Vi befinner oss i en spännande värld, som dessutom i allt högre grad inriktas på att skapa en hållbar samhällsutveckling. I den världen vill vi lära, agera, medverka och bidra. Men hur interagerar vi med våra kollegor världen runt, hur följer vi trender och utveckling samt vilka projekt och inte minst utmaningar ligger framför oss? Dessa intressanta frågor tänkte jag filosofera lite kring i mitt föredrag.

Digitalt flöde från 3D-modell till borrigg

Presentation; Jan Thorén, ÅF Infrastructure AB

ÅF och Atlas Copco demonstrerar hur en 3-D tunnelmodell med mycket varierande dimensioner kan importeras direkt till planeringsverktyget för Atlas Copco:s borriggar. Importen möjliggörs tack vare branschstandarden IREDES. ÅF projekterar för tillfället bergtunnlarna i Förbifart Stockholm med en total tunnellängd av ca 50 kilometer. Även om vi utgår från ett antal typsektioner så kommer tunneln ha en mycket varierande utformning längs sträckan. Rampanslutningar, ledningskulvertar, driftutrymmen, skyltar, luftutbytesstationer m.m. påverkar tunnelns sektion i stora delar av sträckan. På grund av miljöskäl och kostnadsskäl vill Trafikverket att vi optimerar tunneln så mycket som möjligt för att undvika onödigt berguttag. Detta ställer stora krav på hur modellen utformas men också på hur den senare sprängs ut av bergentreprenören. För att säkerställa att entreprenören alltid har aktuell bergsektion och optimal borrplan utreder ÅF tillsammans med Atlas Copco hur det digitala flödet från 3-D projekteringen skall ske och hur tillgängliga programvaror kan användas.

Söderströmstunneln, Citybanans sänktunnel

Johannes Glückert, Züblin

Stålskalen till tunnelelementen tillverkades på ett skeppsvarv i Estland och skeppades sedan över Östersjön. Efter att betongtunneln inne i stålskalet gjutits klart, först på en plats i närheten av Södertälje och sedan resterande gjutningar inne i Söderström, svetsas en stålplåt även på ovansidan av elementen. Sänkningen av de tre elementen kommer att ske med start i Mars 2013 och fram till augusti 2013. Grundläggningen för tunnelelementen är, förutom upplagen på berg på norra respektive södra sidan, fyra stycken pålade fundament. Fundamenten ligger på 20 meters djup och är grundlagda på ett 60 tal stålkärnepålar var.