Svensk domstol har behörighet att pröva om Takilants företrädare har begått mutbrott i samband med Telia Soneras härva i Uzbekistan.
Det konstaterar Svea hovrätt, som därmed går emot tingsrätten och ger åklagarsidan rätt.
Hovrättens beslut handlar inte uttryckligen om Telia Sonera har mutat någon, utan om ifall bolagets uzbekiska partner lät sig mutas och om det i så fall skedde i Sverige.
Hovrätten anser "att delar av de grova mutbrott som åklagaren påstår att företrädare för Takilant Ltd har gjort sig skyldiga till får anses vara begångna i Sverige".
Åklagarsidan hävdar att Takilant begärt och fått muta av Telia Sonera. Att det skett i Sverige motiveras med att "förhandlingar har förts mellan Takilant Ltd och Telia Sonera via e-post som mottagits av Telia Sonera i Sverige, att beslut om att träffa avtal med Takilant Ltd har fattats av Telia Sonera i Sverige och utbetalning har skett härifrån".
Beslutet innebär att uzbekernas misstänkta brott kan prövas i svensk domstol och att målet återvisas till tingsrätten. Det betyder också att mer pengar kan frysas och att en möjlig utbetalning från Telia nästa månad på cirka en halv miljard stoppas.
Telia Sonera är fortfarande övertygat om att företaget inte har begått brott och att det ska visa sig i såväl brottsutredningen som den rapport som ska presenteras av advokatbyrån Mannheimer Swartling denna månad, enligt presschefen Salomon Bekele.
- Man ska komma ihåg att hovrättens beslut inte rör själva mutanklagelsen utan jurisdiktionen, om svensk rätt får prova frågan om kvarstad (frysning) av Takilants tillgångar. Så det förändrar ingenting i sak, säger Bekele.
Takilant äger ännu 6 procent av Telias operatör i Uzbekistan och har enligt avtalet rätt att sälja sin återstående andel till det svensk-finska telekomföretaget från och med den 15 februari i år. Det är denna andel som värderas till cirka en halv miljard.
Hovrättens beslut kan innebära att Takilants säljoption stoppas.
- Takilant har ännu inte indikerat något intresse av att sälja och det är något vi får utvärdera om och när de väljer att utnyttja optionen, och det kan vara flera år framåt i tiden, säger Salomon Bekele.
Men hovrätten tar i beslutet inte ställning till vilka belopp som kan frysas. Den frågan blir det tingsrättens sak att bedöma.
Åklagarna vill kunna lägga vantarna på ytterligare 1,8 miljarder kronor utöver de 200 miljoner som redan är frysta på ett Takilantkonto i Nordea.
Mejl mellan Teliachefer visar att de fick kännedom om att Karimova var partner. Likväl förnekar Telia och två mutmisstänkta chefer på företaget brott.
(TT)
