13,5 miljoner kubikmeter lera muddras i Göteborgs hamn

Muddermassorna som grävs upp består till största delen av lera som ska placeras väster om Vinga. Illustration: Skandiaporten farledsfördjupning

För att kunna ta emot världens största oceangående fartyg behöver farleden in till Göteborgs hamn fördjupas med cirka 4 meter och 6 kilometer farled muddras. Cirka 13,5 miljoner kubikmeter lera kommer att behöva grävas upp och flyttas till anvisat vatten utanför Vinga. Ett område som i många år använts till deponi tack vare sitt stora djup och ackumulativa botten.

I den miljötillståndsansökan som Sjöfartsverket och Göteborgs Hamn lämnade in till Mark- och miljödomstolen i december förra året finns bland annat beskrivet hur muddringen är tänkt att ske. Här finns också beskrivet var den ska placeras och hur den delmängd av massorna som är förorenade, cirka 285 000 kubikmeter, ska kunna lagras på bästa sätt för att säkra havsmiljön. I de omfattande utredningar och undersökningar som gjorts har bland annat har mätningar av havsströmmarna vid botten genomförts.

– Vi skyddar havsmiljö genom att välja en plats med djuphålor och vars botten karaktäriseras av ackumulation, vilket betyder att leran vi lägger här stannar kvar på platsen och inte påverkas av de strömmar som finns. Rent tekniskt går det till så att vi börjar med att lägga ut de förorenade muddermassorna först och därefter täcker vi över dem med cirka 10 meter preindustriella äldre leror. På så sätt kapslas de förorenade muddermassorna in, säger Kristina Bernstén, delprojektledare miljö Skandiaporten, Göteborgs Hamn.

Den noga kartläggning av själva området väster om Vinga avsett för deponering av muddermassorna visar att det inte finns några långsiktiga bestående negativa konsekvenser. Detta är något som även tidigare mudderdeponering som genomförts i närområdet visar. Ett exempel är Säkrare Farledsprojektet som genomfördes i Göteborg mellan 2002-2004 med motsvarande muddervolymer som i projekt Skandiaporten.