Sverige är ett av världens mest digitaliserade länder, där appar som Försäkringskassan och Skatteverket utgör själva ryggraden i samhällets funktioner. Dessa tjänster är inte längre bara praktiska hjälpmedel – de är centrala i landets finansiella, medicinska och administrativa system.
Enligt Framnas Mobile App Trends Report 2025, som bygger på data från över 600 appar och 9 000 användare i Sverige, Danmark och Nederländerna, är det tydligt att svenskar värdesätter sina offentliga appar högt. Över 90 % av svenskar mellan 18 och 70 år använder BankID regelbundet.
Offentliga appar i topp – ur både användning och nöjdhet
Bland Sveriges 20 mest använda appar återfinns flera offentliga aktörer. BankID placerar sig i absoluta toppen – i nivå med Swish, ChatGPT och Spotify – både vad gäller användningsfrekvens och nöjdhet. Appar från Försäkringskassan och Skatteverket är också bland de mest installerade och använda i landet.
Till skillnad från exempelvis Danmark, där MitID visserligen är mest nedladdad men inte rankar bland de 20 främsta i användartillfredsställelse, upplever svenskarna sina digitala offentliga tjänster som genuint värdeskapande.
– Det svenska exemplet visar att offentliga tjänster kan vara både tvingande och omtyckta – en kombination som få länder har lyckats med, säger Mayako Fagerfjäll, Managing Director på Framna.
Digital styrka – men även ökad sårbarhet
Samtidigt väcks frågan om robusthet. I takt med att EU driver på för en gemensam digital identitet är Sverige redan i frontlinjen – men med en sådan digital dominans följer också risker.
Senast uppmärksammades detta när BankID drabbades av en DDoS-attack, vilket temporärt försvårade åtkomst för användare.
– Sveriges digitala infrastruktur är ett föredöme för Europa – men just därför också en potentiell sårbarhet. Appar som BankID är våra nya pass. Utmaningen framåt är att säkerställa att vi inte blir strandsatta om de slutar fungera – ens för några timmar, säger Fagerfjäll.
Tre nyckelområden för framtidens säkerhet
Framna lyfter tre kritiska områden som måste säkras för att minska sårbarheten i den digitala infrastrukturen:
- Driftstabilitet: Samhällsviktiga appar måste fungera även vid störningar.
- Externa säkerhetshot: Cyberattacker och geopolitik gör infrastrukturen sårbar.
- Krisberedskap: Alternativa identifieringslösningar och återställningsplaner måste finnas vid större avbrott.
– När hela ekonomin, sjukvården och offentlig förvaltning vilar på ett fåtal digitala lösningar blir frågan inte om en störning inträffar, utan hur väl vi är förberedda när den gör det, avslutar Fagerfjäll.
Källa: Framna
