Infrastruktursatsning vid Sveriges Natoansökan

Eftersom den svenska infrastrukturen även ligger i Natos intresse finns en stor möjlighet till betydande medfinansiering både från Nato och EU. Bildkälla: Nato (logotyp), Pixabay

Att gå med i Nato innebär inte bara ökat försvar mot militära hot utan även åtaganden gentemot andra medlemsländer. En serie artiklar i Dagens Industri har nyligen lyft fram behovet av omfattande upprustning av Sveriges infrastruktur för att förbättra kommunikationerna, särskilt öst-västförbindelsen mellan Stockholm och Oslo.

Per Skoglund från Försvarshögskolan betonar att sträckan Stockholm och Oslo blir prioriterad vid ett svenskt inträde i Nato av både försvarspolitiska och civila skäl.

– Det är väldigt positivt att infrastrukturminister Andreas Carlsson särskilt lyfter Oslo–Stockholm och behovet av att aktivt söka EU-stöd för att utveckla stråket. Men om det ska finnas projekt att finansiera som ska gå att sätta i gång snabbt måste Trafikverket få uppdrag att gå vidare i planläggningen av förbättringar på Värmlandsbanan och en ny gränsbana, säger Jonas Karlsson, vd för Oslo-Stockholm 2.55.

Rickard Bergqvist, professor i transportekonomi vid Handelshögskolan i Göteborg, ser möjligheter för Sverige att satsa på sträckan utan att öka inflationen. Eftersom den svenska infrastrukturen även är av intresse för Nato och EU finns möjlighet till betydande medfinansiering.

– Vi har visat att det snabbt går att åstadkomma en ny gränsförbindelse i stråket Oslo–Stockholm. Byggindustrin står beredd och stora delar går att finansiera med brukarintäkter. Men regeringarna måste börja agera nu, för det är bråttom! Låt Trafikverket fortsätta 2022 års föreslagna planprocess, tillsätt en samordnare likt det man gjort för Arlanda flygplats och låt näringslivet få fördjupa sina planer i dialog med staten, säger Jonas Karlsson.

Källa: Oslo-Stockholm 2.55