Sydsverige särskilt sårbart vid allvarligt fel på elnätet

Foto: Svenska Kraftnät/Wikimedia Commons
Transformatorstation i eldistributionsnätet innehållande en högspänningstransformator. Foto: Riggwelter/Wikimedia Commons

Delar av Sverige, i synnerhet Sydsverige, står illa rustat om ett allvarligt elfel inträffar. Om till exempel en kärnkraftsreaktor eller en snittledning skulle behöva kopplas ur har Svenska Kraftnät inte tillräcklig beredskap att hantera situationen.

 

Svenska Kraftnät har skissat på tre olika scenarier kring vad som skulle hända ifall en allvarlig störning på elnätet inträffar och beredskapen inte är tillräckligt god.  I scenario 1 har man räknat på att det bara kommer att vara tre kärnkraftsblock i drift från och med mitten av augusti till början av september. Det skulle troligen leda till elbrist i södra Sverige, som blir tvungen att importera el.

Andra exempel på fel eller störningar i elsystemet kan vara en brand i ett ställverk eller att en stor transformator havererar. En sådan kan ta två-tre år att byta ut och enligt Svenska Kraftnät förvärras situationen av den pågående pandemin eftersom det inte finns någon reparationsberedskap på hemmaplan.

Resultaten av myndighetens tankeexperiment visar att det kan bli svårt att återställa kraftsystemet till normaldrift redan i scenario 1 efter ett fel som visat sig vara bestående. I det här sammanhanget betyder ”bestående” ett fel som varat längre än en timme.

Återställningen av systemet kan ta flera dygn, i värsta fall veckor. I scenario 1 finns en överhängande risk för manuell förbrukningsfrånkoppling, en åtgärd som Svenska Kraftnät själva bedömer inte är ”acceptabel”.

Aktiverad frånkoppling

Störst risk för så kallad ”aktiverad frånkoppling” har region SE4, alltså Hallands, Skånes, Kronobergs, Kalmar och Blekinge län. Aktiverad frånkoppling innebär att mellan 1000 och 1500 MW förbrukning kopplas bort, vilket i praktiken innebär att nästan hälften av alla som är anslutna till området. I scenario 2 och 3 är omfattningen av de drabbade områdena större, liksom risken för den beskrivna effekten och följdverkningarna.

Svenska Kraftnät är dock betydligt mer fåordig om scenario 2 och 3 jämfört med scenario 1, och enligt Aftonbladet har myndighetens generaldirektör Lotta Medelius-Bredhe gett tydliga direktiv till sina anställda att inte ge någon skriftlig kommunikation om dem. Klart står dock att man i dessa ”katastrofscenarier” räknat med ännu färre kärnkraftreaktorer i drift.

Man har i scenario 2 tittat på vad som kommer att hända om bara reaktorerna Forsmark 1 och 2 är tillgängliga och har kommit fram till att ”åtgärderna som ytterligare bedöms behövas […] är i dag inte möjliga att anskaffa och implementera. Med bättre framförhållning och planeringsförutsättning kan dessa möjligen gå att anskaffa till sommaren 2021”. I scenario 3 är bara Oskarshamn 3 i drift. ”Hur stor påverkan scenariot kommer att ha går inte att ge någon kvantitativt svar på”, står det i dokumentet.

Text: Simon Matthis