2030-sekretariatet analyserar årets budgetproposition och lyfter mycket positivt: bonus-malus som gynnar nya el- och gasdrivna bilar, reduktionsplikt som gagnar klimatsmarta förnybara drivmedel, särskilt Ladda Hemma-stöd och ambitioner att stimulera förnybart även i flyget.
Men sekretariatet menar att tuffare tag för stimulansen för beteendeförändringar dröjer ännu.
I juni beslutade riksdagen att Sveriges klimatpåverkan inom transportsektorn ska minska 70 procent 2010–2030. Budgetpropositionen är första tillfället då detta ska börja förverkligas, och här finns flera viktiga satsningar på hållbara transporter, där de viktigaste är:
• Bonus-malus, där nya personbilar och lätta lastbilar får en bonus på upp till 60 000 kr om deras utsläpp är under 60 g CO2/km, finansierat med en malus-skatt för fordon med utsläpp över 95 g CO2/km.
• Bränslebytet med krav på stegvis minskad klimatpåverkan från drivmedel, separerat på bensin och diesel och fortsatt skattebefrielse för koncentrerade biodrivmedel.
• Miljözoner för personbilar, som ett nytt verktyg för kommuner att förbättra luftkvaliteten i städerna.
Därtill förlängs och utökas de befintliga Klimatklivet och Stadsmiljöavtalet, en särskild premie för elcyklar och andra eldrivna lätta fordon införs, ett Ladda Hemma-bidrag införs, biogasens situation ses över och hur biobränsle ska införas i flyget ska utredas.
– Regeringens förslag räcker knappast hela vägen. Bonus-malus är klokt utformat, men att det först införs 1 juli 2018 lägger en våt filt över marknaden i närtid. Kravnivåerna i bränslebytet är mer försiktiga än vad ledande aktörer i branschen efterfrågat, och är bara indikativa efter år 2020. Vem vågar storsatsa på produktion av biodrivmedel utifrån en indikativ nivå? Och var är satsningarna på godstransporter med överflyttning till järnväg och sjöfart? Det frågar sig Jakob Lagercrantz, samordnare av 2030-sekretariatet.
2030-sekretariatet är också besvikna på att inte mer görs på beteendeområdet; de menar att här utlovar regeringen bara att se över reseavdraget, utan tidplan och utan att dela ut något konkret uppdrag. Det är väsentligt svagare än 7-partiöverenskommelsen om ett förändrat reseavdrag i den nyligen avslutade landsbygdskommittén.
2030-sekretariatet applåderar höjda ambitionsnivåer för omställningen av transportsektorn, men reser frågetecken för kostnadseffektiviteten för flera av åtgärderna.
– Efter mer än tusen Klimatklivet-åtgärder varav de minsta är på några få tusenlappar kanske det administrativt så betungande småduttandet nått vägs ände och kan ersättas med enklare stöd? Det är förstås lätt att vara positiv till en särskild satsning på elcyklar – men vad hände med alla löften om att vara teknikneutrala? Behöver elcyklarna mer stimulans – och hur säkerställer vi att de ersätter bilen, inte cykeln man driver själv? Det undrar Mattias Goldmann, vd för Fores med 2030-sekretariatet.
