En ny modell som utgår från mätningar från de mittoceaniska ryggarna, bergskedjor i världshaven, har använts för att exakt beskriva de överlappande tektoniska plattornas rörelser. Dessa utgör 97 procent av jordens yta.
Det är ett avancerat 3D-pussel som geofysikerna Donald Argus, Chuck DeMets och Richard Gordon nyligen lagt sista handen vid efter mer än 20 års arbete. I sin komplexitet får modellen Rubiks kubik att blekna vid en jämförelse.
Jordens tektoniska plattor är i ständig rörelse och glider förbi varandra när de flyter på vår planets flytande inre. Krockar och förändringar i plattorna kan skapa bergskedjor eller jordbävningar som de i Haiti och Chile i år.
Den nya modellen kallas Morvel, en förkortgning för ”Mid-Ocean Ridge Velocities”, och är en klar förbättring av precisionen och detaljupplösningen jämfört med den senaste modellen av de tektoniska plattornas rörelser som publicerades 1990. Modellen kan användas för att förutsäga hur varje tektonisk platta rör sig i förhållande till andra plattor och gör det möjligt för forskare att förutsäga framtida plattrörelser. Man kan även identifiera områden där rörelserna förändrats över tid, områden som är lämpliga för att forska vidare på för att ta reda på vilka de bakomliggande krafterna är som styr plattrörelser.
Modellen har tagits fram av NASA:s JPL-laboratorium.
