I måndags gick remisstiden ut för förslaget om verksamhetsmodell för geodatasamverkan. ULI ställer sig positivt till förslaget, men skulle dock vilja se mer tonvikt på tillväxt i hela verksamhetsmodellen och affärsmodellen. Här följer hela remissvaret i fulltext.
"ULI är positivt till förslaget till verksamhetsmodell för geodatasamverkan utifrån de möjligheter som erbjuds att öka användningen av och tillgängligheten till geodata samt förenkla avtalsprocessen mm.
ULI skulle dock vilja se mer av tonvikt på tillväxt i hela verksamhetsmodellen och affärsmodellen. Vad betyder tillgängligheten och användningen av geodata för samhället i stort? Dessa frågor får inte skymmas av de mera begränsade frågorna om huruvida det finns kostnadstäckning för data och dess uppdatering inom myndigheterna – även om de också måste få en tillfredsställande lösning. Det är synnerligen viktigt, menar ULI, att användning och kund (oavsett privat eller offentlig) står i centrum när modellerna byggs upp så att de stöder en ökad användning.
Ansatsen i förslaget till samverkan är positiv. Det är viktigt att utformningen av styrning och förvaltning av geodatasamverkan mellan myndigheter såväl som affärsmodeller leder till minskad administration, lägre kostnader och att detta slår igenom i form av sänkta priser på geodata. Sambandet mellan pris och efterfrågan är ju väl känt och de höga kostnaderna för tillgång till geodata utgör en stor förklaring till varför användningen i samhället inte är större än vad den är. Sänkta priser ger ökad användning och därmed bättre beslutsunderlag inom både offentlig förvaltning och privat sektor.
Landets samlade tillgångar av geodata utgör en outnyttjad potential, både för effektivisering av offentlig förvaltning och privat sektor och tillväxt av en informationsmarknad för vidareförädling. Intäkter - räknat i nya arbetstillfällen, skatteintäkter och frigjort kapital – från att utnyttja denna potential kan enligt ULIs bedömning sannolikt komma att vida överstiga dagens kostnader för ajourhållning och tillhandahållande av geodata.
Förutsättningarna för tillväxt av en informationsmarknad för vidareförädling kommer till stor del bero på hur långt upp i värdekedjan den offentliga sektorn kommer att engagera sig när det gäller att tillhandahålla geodata. När myndigheter utvecklar tjänster och erbjuder funktioner och lösningar som den privata sektorn skulle ha kunnat erbjuda, krymper marknadsutrymmet för vidareförädling avsevärt. Detta riskerar resultera i uteblivna investeringar från den privata sektorn. Aktörerna blir få, konkurrensen begränsad och användningen av geodata minskar i samhället. Om den privata sektorns möjligheter för vidareförädling istället förbättras, gynnar detta avsevärt innovation och kreativitet som i sin tur leder till utveckling av nya tjänster och produkter.
ULIs vision är att Sverige ska bli världsledande i användningen av geografisk information både i vardagen och på avancerad nivå. ULI har antagit målet att arbeta för fri tillgänglighet av geodata 2014. För att förverkliga detta behövs en väl fungerande marknad med många aktörer och god konkurrens. Den offentliga förvaltningens vidareförädling av rådata bör vara tillräckligt låg för att ge spelutrymme för näringslivet att utveckla förädlade tjänster på en konkurrensutsatt marknad.
Tydliga och stabila spelregler för avgränsning och relationen mellan åtaganden hos offentlig förvaltning respektive privat sektor är grundläggande för att stimulera en marknad för vidareförädling. Samma principer bör gälla för samma typ av användning. Det innebär att vidareförädlare måste få tillgång till data som inte bara är av samma kvalitet som de informationsägande myndigheternas utan också av samma aktualitet (om respektive myndighet själv avser tillhandahålla data direkt till slutanvändare).
Fokus i den föreslagna affärsmodellen ligger på beskrivning av villkor för offentlig förvaltning. Om slutanvändare och vidareförädlare sägs mycket lite utöver grundläggande principer. ULI menar att användaren bör vara i fokus.
Det är vidare viktigt att prismodellen inte blir för komplex. I de exempel som lyfts fram i underlaget till förslaget finns många parametrar att hantera. En enklare modell med färre parametrar skulle ge större transparens och mindre administration (nu krävs ju ganska mycket underlag). Ju färre parametrar, desto lättare att automatisera."
