Kraven på bostadsbyggande ökar i takt med Stockholmsregionens starka befolkningstillväxt. Man måste bygga 20 000 nya bostäder, vilket motsvarar ett Hammarby Sjöstad – per år! Hur skapar vi förutsättningar för ett planerat och långsiktigt bostadsbyggande? Hur kan vi samverka i regionen för att skapa stabila förhållanden för investeringar och hur tar vi greppet om bostadsfrågorna och undviker att hamna i miljonprogramsläge? Det var några av frågorna som behandlades under gårdagens seminarium, ”Attraktiva Stockholmsregionen växer” som arrangerades av Stockholms läns landsting.
Det råder bostadsbrist i hela Stockholms län, i synnerhet saknas tillräckligt med hyresrätter. Detta slår särskilt hårt mot nyanlända svenskar, unga och studenter, som vill ta sig in på huvudstadens regionala bostadsmarknad. Det sammanfattade Tobias Olsson, från Länsstyrelsen i Stockholm under sitt anförande, ”Läget i länet, bostadsbyggandet nu och de närmaste åren framåt – byggs det tillräckligt? Vad vet vi om behovet?”
Finns det plats för alla bostäder i regionen? Den frågan ställde sig Helena Näsström och Ulrika Palm, från Stockholms läns landsting, som byggde sitt anförande på länets plandokument, RUFS 2010, vilket beskriver regionens utvecklingsarbete. Och som svar på nämnda spörsmål, kom ett rungande Ja! I länet finns det gott om mark för att bygga i goda lägen. Och goda lägen avses här platser med utbyggd kollektivtrafik i synnerhet spårbunden sådan. Här bör man enligt föredragshållarna utnyttja länets regionala stadskärnor som har pekats ut av RUFS.
Här har åtta regionala stadskärnor på varierande avstånd från Stockholms regioncentrum valts ut: Barkarby/ Jakobsberg, Kista/Sollentuna/Häggvik, Flemingsberg, Täby C/Arninge, Skärholmen/ Kungens Kurva, Södertälje, Haninge C samt Arlanda. Dessa områden ligger i tunga trafikstråk och därmed finns det goda förutsättningar för att förtäta dessa. Men en förutsättning för detta är också att kollektivtrafiken utvecklas så att den kan försörja en ökad befolkning i de aktuella stadskärnorna. En knäckfråga är just därför: hur ska vi bäst samplanera ny infrastruktur och nya bostäder? Trafikverkets Karin Eklund var på plats och talade på detta tema. Marknadskrafterna styr här i hög grad, menade hon och det gäller här att kunna balansera dessa med en långsiktig planering och få till en samverkansmodell.
