Roadroid är ett system som mäter vägkvalitén med en vibrationsmätare som finns inbyggd i moderna smartphones. I telefonerna finns även en bra GPS som gör att vibrationerna kan relateras till en given position. Systemet provas nu för första gången i skarpt läge av Gävle Kommun under våren 2012 men det pågår även diskussioner med flera andra intresserade kommuner i Sverige.
Med hjälp av företagsklustret Future Position X startades i januari ett marknadsprojekt med Gävle kommun som testpilot och redan nu ser man att informationen kommer att komma till nytta i kommunens förvaltning av vägarna. Flera andra kommuner i Sverige visar redan intresse och via Future Position X internationella nätverk har tydliga affärskontakter etablerats i flera länder.
Ger tidiga varningar
Lars Forslöf, projektledare för Roadroid, menar att systemet kan intressera två grupper, de som äger vägarna samt alla trafikanter. Vägägarna får en objektiv överblick över hur de ska prioritera underhållet av vägarna och då systemet är relativt billigt kan man snabbt kartlägga stora delar av vägnätet. Man kan få tidiga varningar om att vägen håller på att förändras och indikationer på var man bör genomföra okulärbesiktningar eller avancerade mätningar. Trafikanterna får möjlighet att välja väg efter kvalité som gör att de får en säkrare och bekvämare resa.
KTH involverade
Lars Forslöf började utveckla systemet i ett forskningsprojekt i Borlänge åren 2003 till 2006. Då var också Kungliga tekniska högskolan, KTH, med i arbetet. Idén kom efter att han sett ett liknande system i Kanada för timmerbilar. De loggade dock enbart hastigheten med hjälp av GPS och Lars såg möjligheten att även mäta vibrationen. Ser man bara att bilarna bromsar in på grund av dåligt underlag är ofta vägskadan redan så stor att det blir kostsamt att reparera. Tanken är att Roadroid påvisar mindre skador som därmed kan åtgärdas i tid.
Tekniken anpassad till smarta telefoner
Projektet låg nere i några år, men när Lars tog tag i det igen 2010 hade tekniken utvecklats och de smarta telefonerna lanserades, som innehåller de komponenter som behövs i ett och samma paket, gavs arbetet extra skjuts. Under 2011 utvecklades systemet för Android och Smartphones. Detta medförde en rad tester med olika telefoner, bilar och hastigheter. Testerna inleddes på en nedlagd flygplats i Borlänge med lånade gupp av NCC och bilar från hjälpsamma bilfirmor.
Mellan 2003 och 2006 använde vi en mycket noggrann accelerometer på fordonets bakaxel och en mätutrustning som mätte med 500 Hz. Det innebar ett tidskrävande arbete med AD-omvandlare samt kablage och sensor som satt på en mycket utsatt plats under bilarna. Inne i bilen hade vi en bärbär PC med extern GPS och ett externt GSM-modem. När möjligheten kom att använda en modern telefon med all nödvändig teknik inbyggd i en enhet, innebar det verkligen ett stort genombrott.
Koordinat till varje värde
Den stora frågan var om det skulle fungera, om telefonen klarade att mäta vibrationer i ”bara” 100 Hz, dvs. att appen gör en analys av hur mycket det ”guppar” 100 gånger per sekund. Varje analyserat värde ger en koordinat från GPS:en. Kör man i 90 km/h så färdas man 25 meter per sekund, och under den sträckan analyseras 100 signaler, alltså har vägen lästs av varje 2,5 decimeter. Det blir en hel del svängningar när man kör över ett gupp i den farten och signalen syns ofta tydligt.
Klasser visualiseras
Klassningen sker i 4 olika nivåer och visualiseras i olika färger. Grönt representerar en bra väg, gult lite sämre, rött dålig och svart betyder mycket dålig kvalité.
Tanken är att det skall vara enkelt att tolka resultatet, och känslan man har när man åker i fordonet stämmer ofta väldigt bra med den bild man får på websiten www.qtex.se.
I det försöksprojekt som pågår i Gävle använder vi NVDB, Nationella Vägdatabasen, för att tilldela ett attribut för en viss väglänk. Väglänkens attribut är ett medelvärde från de punkter som registrerats på sträckan.
Det kan finnas utrymme för justeringar, exempelvis kanske de olika klasserna kan viktas. Dvs om det registreras 27 gröna punkter och några svarta och röda på en referenslänk i NVDB kanske de dåliga punkterna skulle ges en större tyngd? Detta är en av de saker som diskuteras i försöksprojektet. Vi kommer nu att titta på att använda Openstreetmaps internationellt, så långt vi kan se erbjuder detta lovande lösningar i openlayer tillsammans med googlemaps.
Internationell marknad
Lars Forslöf ser stora möjligheter för systemet, framförallt bland kommunerna men tror även på den internationella marknaden. Inte minst i utvecklingsländer där de tidigare saknat metoder att mäta kvaliteten på vägarna. I samverkan med exportstiftelsen görs nu en marknadsanalys och planering för Latinamerika.
Kontakter med möjliga samarbetsparters finns redan i Brasilien och planen är att göra ett test i Curitiba eller Rio de Janeiro under våren. En annan möjlighet är biståndsländer där behovet att kostnadseffektivt kartlägga stora arealer med vägnät är intressant. Lars gjorde sitt examensarbete åt SIDA, på TAZARA-järnvägen i Tanzania och vet att behoven finns. Dock har SIDA ändrat arbetssätt och stöttar inte längre infrastrukturprojekt i någon större omfattning.
– Men vi skall nysta vidare bland de tekniska konsulter som upphandlas av världsbanken och regionala biståndsaktörer, säger Lars Forslöf.
Affärsmodell
Tanken är att sälja en licens med en årlig kostnad för att använda systemet. Licenstagaren väljer sedan själv hur många enheter och ”appar” man vill använda. Köper man en licens får man tillgång till appen och det överordnade systemet för hantering och visning av data. Man kan även få en export av .csv eller shape-filer till sina egna GIS-verktyg.
Tack vare systemet kan man jämföra statistik mellan olika städer, i samma land eller globalt. Licensen riktas främst mot städer och svenska kommunala vägnät. Det kan även användas till statliga vägnät och motorvägar. Motorvägar har dock ofta en hög standard och man använder idag avancerade mätmetoder för att då och då kartlägga vägen. Roadroid har en enklare teknik som möjliggör en mer frekvent återkoppling med bilar som ändå är ute och trafikerar vägnätet och därmed kan ge en daglig återkoppling.
