Risken för jordskred är redan stor på sina håll i Göta älvdalen, men klimatförändringarna gör risken större. Tjugofem procent av de kartlagda områdena får en högre risknivå till år 2100, om inte åtgärder vidtas. Det visar Göta älvutredningens slutrapport som på tisdagen överlämnades till miljö- och socialdepartementen av Bo Lind, t f generaldirektör vid Statens geotekniska institut, SGI.
I slutrapporten redovisar SGI 33 stycken detaljerade skredriskkartor över hela undersökningsområdet och konstaterar att riskerna för jordskred på sina håll är stora redan idag, särskilt i områden
som ligger inom Lilla Edets kommun. Klimatförändringarna med mera nederbörd gör också att risken för jordskred ökar ännu mera i framtiden.
– Det är viktigt att komma igång med geotekniska åtgärder så snart som möjligt, säger Bo Lind. Vi beräknar att åtgärderna kostar mellan 5 och 6 miljarder i de mest utsatta områdena.
SGI föreslår i sin slutrapport också att en delegation tillsätts för att samordna och effektivisera arbetet med geotekniska stabilitetsåtgärder.
Göta älvdalen är bitvis tätbefolkad och rymmer flera miljökänsliga industrier. Totalt är 700 000 personer beroende av älven för sitt dricksvatten. Drygt 11 000 fastigheter är registrerade i utredningsområdet
och längs älven finns också väg E45, E6 och Norge-Vänerbanan som byggs ut till dubbelspår.
Utredningen har pågått sedan 2009 och är Sveriges mest omfattande skredriskutredning någonsin. Totalt har 240 sektioner längs 200 km älvstrand undersökts, mer än 4 000 jord- och sedimentprover tagits och cirka 20 000 laboratorieförsök gjorts för att undersöka riskerna för jordskred nu och i framtiden.
