I går, på torsdagen, sparkade EU-projektet Spacecast i gång. Projektet som leds av brittiska Antarktisforskare har som mål att ta fram ofta återkommande och pålitliga rymdväderprognoser så att satellitoperatörer i tid kan vidta åtgärder för att skydda sina satelliter.
Forskarna i projektet som kommer från sex europeiska länder, plus USA, kommer att använda sig av satellitdata, markbaserade mätningar av jordens magnetfält och datamodeller för att ta fram prognoser för det område av rymden där flest satelliter befinner sig. Det området kallas Van Allen-bältet, ett ringformat bälte av elektroner och joner med hög energi, som på grund av jordens magnetfält hålls ”infångade” där högt ovan ekvatorn. De höga strålningsnivåerna i strålningsbältena innebär en risk för att elektroniken ombord på rymdfarkoster slås ut.
Att kunna förutse rymdvädret är alltså av vitalt intresse för satellitägarna. År 2003 ledde en större magnetstorm till att 47 satelliter skadades och en amerikansk forskningssatellit, värd 640 miljoner dollar, förlorades för alltid. Den kraftigaste magnetstorm som hittills uppmätts inträffade 1859 – långt innan samhället blivit beroende av satelliter för tv, internation, navigering och satellitkommunikation. Enligt amerikanska beräkningar skulle kostnaderna för en sådan jättemagnetstorm kunna uppgå till motsvarande 200 miljarder kronor.
