Grekiska redare dominerar på världshaven och landets sjöfart ger jobb till hundratusentals greker.
Men i krisens spår hotas sektorn av privatiseringar och höjda skatter.
Ljumma men hårda vindar river upp vita gäss på det knallblå havsvattnet utanför Piraeus hamn. I ena änden av bukten trängs kryssningsfartyg med färjor på väg till eller från den grekiska övärlden.
Bukten fylls därefter av enorma terminaler för biltransporter, containrar, varv och annan sjöfrakt.
-Räknat i antal passagerare är Piraeus den största hamnen i Europa och räknar vi containrar är vi nummer sex i Europa, säger Stavros Hatzakos, vd för OLP, den börsnoterade hamnmyndigheten i Piraeus.
Han har jobbat i hamnen i 32 år, varav fem som chef.
-Lyckligtvis har vi hittills förskonats från störningar i trafiken till följd av stängda banker och kapitalkontrollen. Det har inte varit några inställda ankomster, säger Hatzakos om den turbulenta sommaren.
Lönerna har fallit
Fast sedan krisen slog klorna i Grekland för snart sex år sedan har aktiviteten minskat successivt.
-Folk reser inte lika ofta ut i övärlden som tidigare. Det gäller både utländska och grekiska turister, men särskilt de grekiska. Det är inte lätt att ha råd att resa så mycket som vi gjorde förr när lönerna har fallit med 35 procent, säger Hatzakos.
Han tillägger att vissa segment har gått bra och därmed bromsat nedgången, som kryssningarna och leveranser av nya bilar till Europa.
-Så vi har en nedgång, men den är inte så allvarlig för oss.
OLP börsnoterades 2003, men den grekiska staten är kvar som huvudägare med 74,5 procent av aktierna. Sedan 2009 har en stor del av containerverksamheten lagts ut på en 40-årig koncession till kinesiska Cosco, vilket innebar att 500 anställda fick gå. Detta gav 500 miljoner euro till statskassan.
Nu står nya krisåtgärder för dörren. Drygt hälften av det statliga innehavet är till salu för att blidka euroländerna och bana väg för ett tredje stödprogram med nödlån till krislandet.
"Vi fasar"
Förhandlingar med tänkbara köpare var långt gångna när den nya grekiska regeringen, med premiärminister Alexis Tsipras, tillträdde efter nyvalet i januari. Och nu återupptas de.
Privatiseringen beräknas enligt Hatzakos dra in kanske 350 miljoner euro (cirka 3,3 miljarder kronor) till den grekiska staten.
TT: Tror du en privatisering kan innebära problem?
-Det kan jag inte kommentera.
En ny hamnstyrelse, tillsatt av Tsipras regering, har lagt munkavle på ledningen när det gäller frågor om privatiseringen som står för dörren. Men när TT:s utsände tar upp frågan med anställda i korridorerna, som inte får uttala sig till medier, blir de snabbt upprörda.
-Vi fasar för detta. Katastrof, säger en person.
Han tror att det nu väntar samma typ av nedskärningar och lönesänkningar som kinesiska Cosco genomfört sedan de fick container-koncessionen 2009.
Den livliga hamnen i Piraeus utgör knytpunkt för grekiska rederier, vars fartyg räknat i dödviktton gör landet till den största sjöfartsnationen i världen. Nästan var femte bulkfartyg på världshaven ägs av greker, enligt branschsiffror. Och bland oljetanker är andelen grekiska ägare ännu högre.
Skattefria redarvinster
De grekiska rederiernas vinster är skattebefriade. De gick i fjol motvilligt med på att som krisåtgärd betala en extraskatt på tonnaget på 420 miljoner euro till och med 2017. Men nu fruktar de nya pålagor.
Många inom den grekiska redarnäringen - redan pressade av ett globalt priskrig inom sjöfrakt - befarar att det ska sluta med att skatterna höjs så mycket att många redare väljer att flytta till Cypern, Malta eller Storbritannien, rapporterar tidningen Financial Times.
-Detta är den enda sektor där vårt land utmärker sig och det vore mycket synd om den gick förlorad, säger Michael Bodouroglou, vd för bulkrederiet Paragon Shipping, med bas i Grekland, till tidningen.
Företrädare för Greklands redarförening och sjöfartens egna handelskammare har avböjt att kommentera frågorna, då det politiska läget är känsligt.
(TT)
