”Avgift vid stolpen kan äntligen få fart på elbilarna”

Foto: Jämtkraft

Inställningen att elbilar skulle ladda gratis är naiv och ger helt fel fokus. Endast genom affärsmässighet kan elbilsutvecklingen ta fart på riktigt. Det skriver Mikael Hagman, affärsutvecklare för eltrafik hos Jämtkraft, i en debattartikel.

 Alldeles oavsett alla åsikter om betalmodeller för elbilar och laddhybrider så finns det bakomliggande faktorer som man måste förhålla sig till och förstå. I oktober 2014 fastställdes EU-direktivet för alternativa bränslen. I direktivet har omställningen till mer eldrift i Europas fordonsflottor tydliga skrivningar vilket är bra för alla som jobbar med laddinfrastruktur och som kör en laddbar bil.

De standarder för laddning av elfordon som är klara sedan några år är inskrivna som krav i EU-direktivet när det gäller publika laddstationer (public charging). Spännande, ett direktiv som inte är teknikneutralt, det innebär att all laddutrustning måste följa tekniska standarder och varje land har två år på sig att genomföra den delen av EU-direktivet.

Men EU-direktivet har också ett annat och mycket viktigt innehåll, man har på EU-nivå helt enkelt bestämt sig för att laddinfrastrukturen ska byggas ut storskaligt. Varje medlemsland måste anta program för ökad eldrift i transportsektorn. Vidare finns krav på en nationell miniminivå för publika laddpunkter år 2020 och man rekommenderar 10 procent av antalet laddbara bilar som lämpligt. Det är här de 10 000 laddstolparna i Sverige som många pratar om har sitt ursprung, och ja, vi har minst 100 000 laddbara bilar i Sverige 2020.

Nu är det inte meningen att någon ska investera i laddstationer utan affärsmöjligheter. EU-direktivet fastslår att vem som helst kommersiellt kan göra affär på laddning av bilar. De olika typer av laddtjänster med abonnemang, betalning för energin eller per minut som nu växer fram kommer att prövas av oss konsumenter. Min tro är att många av oss kommer uppskatta ”flatrate”-abonnemang liknande de vi har för våra mobiltelefoner. Jag betalar gärna 500 kr/månad för ”fri laddning”.

Det är också ett krav i EU-direktivet att du ska kunna ladda utan att vara kund hos en leverantör, så möjlighet till direktbetalning ska finnas. Laddstolparna är därför digitala och uppkopplade mot internet.

Hur gör man då i Norge som inte är med i EU men där antalet laddbara bilar snart når 50 000? Jo, man gör det på ”Norsk”, omställningen till EU-standarden sker i snabb takt. Man tar sedan ett par år betalt för snabbladdning och man börjar nu ta betalt för smartladdning (se faktarutan längst ner). Direktbetalning är inte billigt, räkna med 100 norska kronor per laddning alldeles oavsett tid eller energi.

Med EU-direktivet i ryggen kommer vi under 2015 se en mycket snabb utbyggnad av publika laddstationer i Sverige. Incitament från framförallt EU men även nationellt till kommersiella aktörer kommer stötta utvecklingen, så för oss som vill att laddbara bilar faktiskt ska slå igenom på allvar ser det bra ut och det är utmärkt att marknaden nu börjar ta form.

Minst fyra aktörer kommer under 2015 börja jobba kommersiellt med laddtjänster i Sverige. Att laddinfrastruktur betyder mycket för utvecklingen ser vi tydligt i Green Highway-regionen (Jämtland/Härjedalen och Västernorrland), där Jämtland var det län i Sverige med högst andel elbilar, 3 procent av nybilsförsäljningen under 2014.

Diskussionen de senaste veckorna har haft helt fel fokus och gett bilden att kommersialiseringen av laddtjänster är av ondo. Inställning att ”någon” ska förse ett ökat antal laddbara bilar med drivmedel utan affärsmässighet är naiv och av ondo på riktigt. Laddtjänster är här för att stanna och påskyndar kraftigt utvecklingen. Det är dags nu: Äntligen är det på allvar.

Mikael Hagman affärsutvecklare för eltrafik, Jämtkraft

Fakta:

Snabb- och smartladdning enligt EU

Laddning med växelström ska ske med som lägst kontakten ”Typ2” i laddstolpen och med en kommunikation mellan bilen och laddaren som heter ”Mode3”. Utrustningen kallas smartladdare (smart charging) med en effekt till bilen från 3,7 till 22 kW. Vanlig hushållskontakt ”två hål i väggen”, är därmed inte tillåten och i praktiken borta från alla laddstationer redan 2016.

Alla snabbladdare (fast charging) använder likström och måste som lägst utrustas med den nya standarden CCS (Combined Charge System) populärt kallad ”Combo”. Den utestänger inte den existerande japanska standarden CHAdeMO. Snabbladdare som installeras nu har båda dessa kontakter