Marken som exploateras för bostäder i våra större städer är ofta kraftigt förorenad. Chalmersforskarna Jenny Norrman och Lars Rosén har tillsammans med bland andra Malin Norin på NCC, utvecklat en metod som gör det möjligt att välja det mest hållbara sättet att sanera.
När NCC skulle bygga bostäder på gammal industrimark i Limhamn använde de metoden och vilket ledde till mindre oro, färre transporter och minskade kostnader.
I Sverige finns idag cirka 80 000 områden som är eller misstänks vara förorenade. Saneringen av förorenad mark är en miljardindustri. Ungefär 1500 personer jobbar heltid med sanering på myndigheter och inom industrin. Saneringen är också en av miljödepartementets största utgiftsposter och har ökat från en halv miljard till nästan en miljard kronor per år.
När ett byggbolag ska sanera ett förorenat område är frågorna många. Varför ska man sanera och hur mycket ska man egentligen sanera? Ska föroreningarna grävas upp och deponeras eller ska man försöka behandla dem på plats? Hur ska området användas? Vad är samhällsekonomiskt men också miljömässigt och socialt mest fördelaktigt?
– Traditionellt har man fokuserat på själva föroreningen och sanerat genom att gräva och transportera bort stora mängder jord och lägga den på deponi. Nu finns det en utbredd vilja i branschen att inte bara flytta föroreningarna från en plats till en annan utan att göra saneringen mer hållbar och se marken som en resurs, säger Lars Rosén, professor i Bygg- och miljöteknik på Chalmers.
Med hjälp av SCORE-modellen kan de inblandade i saneringsprocessen analysera för- och nackdelar med de olika aktiviteterna som en sanering innebär. Det handlar om att undersöka miljö, sociala och ekonomiska effekter för olika alternativ ur ett brett perspektiv.
När effekterna vägs ihop kan man få fram den mest hållbara lösningen. Metoden tar till exempel hänsyn till hur saneringen utförs. Leder den till många transporter, stora mängder avfall och ökade olycksrisker? Metoden undersöker också vad en sanering kan leda till på längre sikt, kanske innebär den att många människor får jobb på orten eller att en idrottsklubb får en fotbollsplan.
– Ett av syftena med SCORE-modellen är att det blir väldigt tydligt vilka prioriteringar man har gjort. Den som vill kan gå in och se hur man har tänkt eftersom det finns en dokumentation och motiveringar för de bedömningar man gör, säger Jenny Norrman, docent i Bygg- och miljöteknik på Chalmers.
SCORE-metoden har använts i flera fallstudier, bland annat på BT Kemi i Teckomatorp, i Åre Kommun, tillsammans med NCC i Kvarnbyn i Mölndal och i Limhamn i Malmö
– Dels har vi fått pengar för att utveckla metoden, dels för att använda den i skarpa projekt. För oss blir det ett sätt att kritiskt granska hur metoden fungerar i praktiken och se vad vi kan förbättra. Det är otroligt värdefullt, säger Jenny Norrman.
NCC var tidigt ute med att köpa förorenad mark för att bygga bostäder, eftersom den förorenade marken ofta finns i attraktiva, centrala lägen. Ett exempel är kemiföretaget SOABS industriområde i Kvarnbyn i Mölndal.
– När vi ska sanera industrimark finns det alltid mycket oro internt och externt. Vad tycker människor och vilka krav har myndigheterna? Med hjälp av SCORE-modellen kan vi komma bort från tyckandet. Det blir en strukturerad process. Modellen är också ett stöd i kommunikationen med tillsynsmyndigheten för att driva ett projekt framåt och få en avvägd sanering där vi gör lagom mycket, säger Malin Norin, teknisk specialist på NCC
2010 köpte NCC ett 180 000 kvadratmeter stort förorenat område i Limhamn i Malmö, där det funnits en kalkindustri. Innan de kunde börja bygga bostäder lade NCC omfattande resurser på att utvärdera olika saneringsalternativ. Bland annat utfördes en utökad studie av markmiljön.
Efter ett gediget analysarbete visade det sig att all jord inte var förorenad, varför man kunde låta en del av jorden ligga kvar istället för att frakta bort den, vilket hade lett till många onödiga transporter. Just transporter är ofta ett orosmoment för de kringboende, och därmed blev den här lösningen inte bara miljömässigt mest hållbar, utan även mest hållbar utifrån ett socialt perspektiv.
– Vi tycker att det är väldigt viktigt att lägga ner betydligt större resurser än vad som är vanligt i utredningsskedet för att utvärdera olika alternativ. I slutskedet får vi förhoppningsvis igen de investeringarna, säger Malin Norin.
Lars Rosen och Jenny Norrman hoppas att fler ska inse fördelarna med att göra en ordentlig utvärdering av olika alternativ när förorenad mark ska saneras.
– Om vår metod kan leda till att problemet med sanering av förorenad mark hanteras bättre och mer effektivt, så är det fantastiskt. Genom att vi driver de här projekten, så tror jag att vi påverkar branschen och är med och driver utvecklingen framåt, säger Lars Rosén.
Källa: Chalmers
