Parallellt med valet till Tysklands parlament, Förbundsdagen den 24 september, har Berlins invånare också möjlighet att rösta om hur flygtrafiken i huvudstaden ska organiseras.
Ett medborgarinitiativ som har pådrivit frågan hävdar att flygplatsen kommer att behövas för att hantera passagerartillströmningen även efter att den nya internationella flygplatsen söder om Berlin har öppnat.
Berlinarna får på valdagen därmed också rösta i en rådgivande folkomröstning om huruvida den nuvarande huvudflygplatsen Tegel ska få fortsätta sin verksamhet.
Trots tidigare beslut om att Tegel ska stängas har flygplatsen fått uppskov eftersom öppnandet av den nya flygplatsen BER i Brandenburg försenats flera gånger.
Opinionsundersökningar visar att förseningarna och de ständigt stigande kostnaderna för Brandenburgs del gjort att bevarandet av Tegel fått ett ökat stöd. Enligt de nyaste mätningarna stöder upp till 70 procent av berlinarna fortsatt flygverksamhet på Tegel.
De som anser att Tegel ska stängas hävdar att Berlin i stället för en central flygplats behöver de tusentals nya bostäder som enligt planerna ska byggas i området. Tysklands centralstyre samt förbundsländerna Berlin och Brandenburg, som äger den nya flygplatsen, anser att Tegel ska stängas. De har inte tagit ställning till vad de tar sig till om Berlinborna röstar för bevarandet av Tegel.
Den nya flygplatsen Brandenburg har i och med alla förseningar och tekniska problem blivit något av ett nationellt skämt och ett varnande exempel på dålig planering och ledning. Berlins nya huvudflygplats skulle ursprungligen kosta två miljarder euro och invigas 2011.
Budgeten har sedermera skenat iväg till minst sex miljarder euro och öppnandet har flyttats fram gång på gång – så många gånger, att det just nu inte finns något officiellt invigningsdatum i planerna.
Tyska medier bedömer att den nya flygplatsen öppnas tidigast nästa år men sannolikt först 2019. Den nya terminalbyggnaden står i ensamt mitt på landsbygden medan driftskostnaderna löper. Skattebetalarna i Berlin och Brandenburg har fått betala hundratals miljoner euro för förseningarna.
Källor: FNB–AFP, The Economist
