Äldre är inte mest negativa till internets baksidor. Flest kritiker finns i åldersgruppen 18-29 år. Framför allt när det kommer till hur nätet påverkar barn och ungdomar.
Resultaten överraskar när tv- och bredbandsoperatören Comhem presenterar ett nytt index som ska mäta svenskarnas "digitala välmående". TNS Sifo har frågat 2 500 personer om deras syn på nätet och dess betydelse för samhället, vilka tekniska produkter de använder och vad de är oroliga för. Eftersom det är indexets första år går det inte att göra några jämförelser över tid, men några resultat föranleder ändå en lätt höjning på ögonbrynen.
Unga mest tveksamma
På frågor om huruvida internet och digitala tjänster har haft en positiv inverkan på dels samhället i stort och dels barn och ungdomars liv är den yngsta åldersgruppen mest tveksam. 37 procent svarar "instämmer inte alls" eller "instämmer knappast" när det gäller positiv påverkan på barnen.
-Den här gruppen vet bättre än någon annan att det finns både väldigt positiva och väldigt negativa sidor av digitaliseringen. Det är något som vi måste ta på allvar, säger Comhems vd Anders Nilsson till TT.
Kampanj mot hat
Konkurrenten Telia lanserade nyligen en hata hat-kampanj som också kopplades till erbjudandet om gratis surf på sociala nätverk. Men vad kan egentligen operatörerna göra för att minska till exempel näthat?
-Vi ska ta en aktiv roll och inte bara tänka på de hårda frågorna som vi jobbar med till vardags. Vi måste ta reda på vilken effekt de här produkterna har på samhället i stort, dra nytta av de positiva effekterna av digitaliseringen och styra bort från de negativa. Men det är inte en fråga vi operatörer kan lösa själva. Nu bygger vi ett nytt digitalt samhälle som berör alla och då måste alla hjälpa till.
Ur Comhems digitalindex
Comhems första index över "digitalt välmående" hamnar på 82.3. Mest välmående, positiva till digitaliseringens påverkan, är åldersgruppen 30-44 år. Män har genomsnittligt högre index än kvinnor.
Det finns stora grupper som ligger långt under indexsiffran. Det kan till exempel handla om att de inte känner trygghet på nätet, att digitaliseringen inte har förbättrat deras livskvalitet eller att de inte har råd med tekniken.
Många föräldrar känner oro för barnens internetanvändande. De oroas över att barnen blir stillasittande och att de kommer i kontakt med olämpligt material på nätet.
Källa: Comhem/TNS Sifo
