Helsingfors nya storbro får nationellt betongpris

Kronbergsbron blir en betongdäckad samverkansbro i form av en snedkabelbro kombinerad med balkbro. Den totala längden kommer att vara cirka 1 200 meter, vilket gör den till en av de längsta broarna i sitt slag i Finland. Illustration: WSP Helsinki/Knight Architects
Kronbergsbron blir en betongdäckad samverkansbro i form av en snedkabelbro kombinerad med balkbro. Den totala längden kommer att vara cirka 1 200 meter, vilket gör den till en av de längsta broarna i sitt slag i Finland. Illustration: WSP Helsinki/Knight Architects

Den nya Kronbergsbron i Helsingfors har tilldelats priset Årets betongkonstruktion 2025 av den finländska betongindustrin. Enligt juryn är projektet ett föredömligt lett storprojekt, som genom tekniskt avancerade lösningar har haft betydelse för utvecklingen av branschpraxis på nationell nivå.

Bron beskrivs av juryn som ett nytt och markant inslag i Helsingfors stadsbild, samtidigt som den skapar en ny fast förbindelse mellan det växande området Degerö och stadskärnan. Förbindelsen är avsedd för spårvägstrafik, gång- och cykeltrafik och ersätter därmed inte biltrafik i traditionell mening, utan är inriktad på kollektivtrafik och oskyddade trafikanter.

I juryns motivering heter det att bron skapar ett nytt maritimt landmärke och öppnar upp nya vyer över havs- och skärgårdsmiljöerna för dem som använder förbindelsen. Samtidigt betonas att projektet genomförts med stor omsorg om detaljer, där både planering och utförande hållit hög teknisk nivå.

Avancerad konstruktion med lång livslängd

Kronbergsbron är en betongdäckad samverkansbro i form av en snedkabelbro kombinerad med balkbro. Den totala längden är nära 1 200 meter, vilket gör den till en av de längsta broarna i sitt slag i Finland.

Den armerade betongpylonen är 135 meter hög, och brons segelfria höjd är 20 meter. De längsta spannvidderna uppgår till 260 meter.

Enligt juryn har projektet varit en plattform för utveckling och tillämpning av avancerad betongteknik. Arbetet har inkluderat användning av specialbetonger samt realtidsövervakning av temperatur och hållfasthet under gjutningarna. Byggarbetsplatsen beskrivs även som en nationell föregångare när det gäller styrning av betongkylning vid stora gjutvolymer.

Juryn framhåller särskilt att den planerade livslängden på 200 år, de särskilda utmaningarna kopplade till fabriksbetong och den tekniska innovationsnivån har bidragit till att utveckla arbetssätt inom hela den finländska betongsektorn.

– Konstruktionernas 200 års livslängd, de särskilda utmaningarna kopplade till fabriksbetong och den innovativa planeringen har utvecklat branschens praxis på nationell nivå. Genomförandet har också krävt ett unikt samarbete mellan olika parter, noggrann planering, exakt tidsstyrning samt krävande tekniska lösningar, såsom undervattensgjutningar, mycket precisa montage av däckblock med sjökranar och en logistiskt mycket krävande byggprocess, betonar juryn i sitt utlåtande.

Projektet får även beröm för hur byggnationen genomförts i ett miljö- och naturkänsligt havsområde.

Pylonen ökade den tekniska komplexiteten

Enligt Jari Humalajoki, projektchef vid Kreate och samarbetsbolaget TYL Kruunusillat, präglades hela byggprocessen av hög teknisk svårighetsgrad.

– Exempelvis genomfördes pylonens diamantformade konstruktion med ett sällan använt klättrande formsystem, i gjutetapper om cirka fyra meter. Pylonens och mellanstödens varierande tvärsnitt samt den täta armeringen gjorde gjutningarna exceptionellt krävande. Det här projektet har höjt ribban för finländskt betongbyggande avsevärt – och vi har passerat den, säger han.

Humalajoki lyfter särskilt fram pylonens konstruktion som ett tydligt exempel på projektets tekniska nivå. Den armerade betongpylonen är placerad mellan två skär och har en längsgående, vriden diamantform, där tvärsnittet förändras över hela höjden. Pylonens ben har dessutom sammanbundits med en förspänd betongbalk.

– Den här förbindelsebalken var en av de mest krävande gjutningarna på hela byggarbetsplatsen, eftersom konstruktionen var extremt tätt armerad och förspänd. På grund av de strukturella kraven satsade vi ovanligt mycket på förberedelser inför varje gjutning, säger Humalajoki.

Etappvis öppning fram till 2027

Som en del av helheten öppnades Finkensbron för gång- och cykeltrafik under hösten 2025. Själva Kronbergsbron planeras öppnas för fotgängare och cyklister under 2026, medan spårvägstrafiken i full skala väntas starta i början av 2027.

Priset tilldelas flera aktörer inom projektet. Beställare är Helsingfors stadsmiljösektor, medan planeringen har genomförts av Sitowise och WSP Finland. Entreprenörer i arbetsalliansen är YIT Infra och Kreate. Byggherrekontroll har utförts av Rakennuttajatoimisto HTJ, medan hållbarhetsplanering för betongkonstruktionerna har utförts av Betoniviidakko. Betongleverantör är Ruskon Betoni Etelä.

Källa: Finländsk dagspress / Betongindustrin

Fakta:

Kronbergsbron är en del av ett större infrastrukturprojekt i Helsingfors som ska stärka kollektivtrafikförbindelserna mellan Degerö och stadskärnan. Projektet är tekniskt krävande och har fått uppmärksamhet för både höga kostnader och lång byggtid. Broprojekt av denna typ innebär stora betongvolymer och komplexa arbetsmoment, vilket också medför klimatpåverkan och långsiktiga underhållskrav. Priset Årets betongkonstruktion har delats ut i Finland sedan 1970 och syftar till att lyfta fram tekniskt avancerade byggprojekt inom betongsektorn.