Tankesmedjan Järnvägsföreningen i Lerum varnar för att Sverige riskerar att förlora konkurrenskraft genom bristande investeringar i järnvägsinfrastruktur. Trots att Svealandsbanan visat att satsningar på järnväg ger tydliga resultat, fortsätter underhållsskulden att växa. I Trafikverkets nya plan för 2026–2037 saknas flera avgörande projekt, bland annat utbyggnaden av Västra Stambanan, skriver föreningen i ett informationsbrev.
Under 1800-talets andra hälft byggde Sverige ett omfattande järnvägsnät som lade grunden till landets ekonomiska utveckling under ett sekel framåt. Men under 1900-talets början avtog järnvägsbyggandet och upphörde nästan helt på 1930-talet. När bilismen slog igenom under 1950-talet pausades investeringarna i järnväg i flera decennier.
Svealandsbanan visade lönsamheten
Ett trendbrott kom på 1990-talet med satsningen på Svealandsbanan, som enligt Järnvägsföreningen blev en framgångssaga. Den ökade turtätheten och de regelbundna avgångarna ledde till kraftigt ökat resande. Trots framgången har motsvarande satsningar uteblivit de senaste 30 åren. Underhållsskulden uppgår 2025 till omkring 90 miljarder kronor.
Tankesmedjan menar att investeringar i järnväg inte bara stärker transportsektorn utan också skapar större arbetsmarknadsregioner och en mer flexibel bostadsmarknad. De påpekar att staten under 2010-talet sålde tillgångar för omkring 100 miljarder kronor, bland annat i Nordea och TeliaSonera, och använde medlen till att amortera statsskulden i stället för att investera långsiktigt i järnvägen.
Planen 2026–2037 ifrågasätts
När Trafikverkets generaldirektör Roberto Maiorana och infrastrukturminister Andreas Carlsson i september 2025 presenterade förslaget till nationell plan för transportinfrastrukturen 2026–2037, beskrev de satsningen som historisk. Men enligt Järnvägsföreningen återstår frågan vad pengarna faktiskt räcker till.
Förslaget fokuserar främst på att minska underhållsskulden. Vägskulden väntas vara avbetald till 2037, medan järnvägens skuld endast minskar med cirka 15 procent. Full återställning beräknas först till 2050. Samtidigt saknas tydliga satsningar på att öka kapaciteten.
Tankesmedjan konstaterar att fler aktörer, som Svenskt Näringsliv och Tågföretagen, nu trycker på behovet av kraftfulla järnvägssatsningar. De menar att situationen gått så långt att svensk konkurrenskraft står på spel.
Flaskhalsar bromsar trafiken
I rapporten Omtag Svensk järnväg pekas tio flaskhalsar ut, men Trafikverkets plan innehåller endast en av dem – dubbelspåret Stockholm–Uppsala. Västra Stambanan mellan Göteborg, Floda och Alingsås, som Trafikverket själv klassat som landets värsta flaskhals, lämnas åter utan investeringar.
Enligt Järnvägsföreningen finns starka skäl för en fyrspårslösning på sträckan. Projektet bedöms ha en samhällsekonomisk nytta med nettonuvärdeskvot på cirka 1,2. Den första etappen mellan Olskroken och Floda är kostnadsberäknad till 12–15 miljarder kronor, men skulle delvis kunna finansieras genom avgifter från tågtrafiken.
”Det är anmärkningsvärt att Trafikverket inte lyckas prioritera ett nytt dubbelspår i planen. Frågan är om det finns en dold agenda”, skriver Tankesmedjan Järnvägsföreningen i Lerum i sin analys.
Källa: Tankesmedjan Järnvägsföreningen i Lerum
