Regeringens budget för 2026 fokuserar på att stärka hushållens köpkraft och stimulera konsumtionen för att driva konjunkturen. Det väntas gynna företagen, men för näringslivet betonas samtidigt behovet av långsiktiga satsningar på konkurrenskraft, energiförsörjning och infrastruktur.
Bland förslagen finns en sänkt arbetsgivaravgift för unga samt förstärkningar av yrkesutbildningar, yrkeshögskolan och en nationell yrkesutbildningspilot. Syftet är att fler ska etablera sig på arbetsmarknaden och underlätta för företag att anställa rätt kompetens.
Näringslivets villkor
Organisationer inom näringslivet efterlyser tydligare besked kring bolagsskatt och ett förstärkt FoU-avdrag för att långsiktigt locka investeringar. Det framhålls som avgörande för att Sverige ska fortsätta vara en innovationsnation och kunna attrahera kapital till forskningsintensiva branscher.
Energi och elektrifiering
Energiförsörjningen lyfts fram som en central framtidsfråga. Budgeten innehåller satsningar som Kraftlyftet, som syftar till ett mer effektivt utnyttjande av elnätet och stärkt industriell omställning. Kärnkraften pekas ut som viktig, men även havsbaserad vindkraft lyfts fram. Regeringens förslag om lokal kompensation för vindkraftsutbyggnad ska ge incitament till nationell energiomställning.
Klimat- och industrisatsningar
För att påskynda elektrifieringen förstärks Klimatklivet och Industriklivet. Satsningarna ska bidra till laddinfrastruktur för gods- och persontransporter samt stötta industrins klimatomställning. Trots detta kvarstår frågetecken kring Sveriges möjligheter att nå sina klimatmål.
Transport och försvar
Budgeten inkluderar tillfälliga driftbidrag för regionala flygplatser för att säkra samhällsviktiga transporter och företagens tillgänglighet. På längre sikt krävs dock en översyn av hela flygplatssystemet. Dessutom förstärks satsningarna på civil och militär förmåga samt försvarsinnovation, vilket bedöms bidra till ökad trygghet och förbättrade förutsättningar för investeringar.
Samlad bedömning
Budgeten ger hushållen ökade resurser och signalerar att tillväxt och sysselsättning ska stärkas. Samtidigt bedöms mer långsiktiga reformer vara nödvändiga för att förbättra företagens konkurrenskraft, bland annat inom forskning, tillståndsprocesser och energiförsörjning. För industriregioner som Västsverige blir dessa frågor avgörande för fortsatt tillväxt och investeringar.
Källa: Västsvenska Handelskammaren
