AI-experten Marcus Weiland anser att kollektivtrafikföretagen har mycket att lära av startupföretag som Uber och Spotify, som ofta har kommit betydligt längre när det handlar om att använda potentialen i AI.
- De nya bolagen som startas upp är i grunden techbolag som sedan börjar göra något annat. Tesla är till exempel inget fordonsföretag, det är techbolag som har börjat tillverka bilar och det gör naturligtvis att man har ett helt annat tankesätt. Där tycker jag att det är intressant med Nobina som har valt att starta Nobina Technology. De har skapat ett eget utvecklingsbolag som i grunden är ett techbolag för att se “vad kommer ut av det här?”
Weiland nämner även andra exempel på hur AI används inom kollektivtrafiken, men säger att det är frågan om isolerade företeelser.
- De har ett data science team på SL:s it-avdelning. Den tekniska kompetensen är det nog inget fel på. Redan för tio år sedan byggde de en AI som förutser fel i växlar på Roslagsbanan. De visade att de kunde förutspå en stor andel av felen och åtgärda dem innan de uppstod. Det fungerade hur bra som helst, men sedan har det inte hänt någonting... det har inte rullats ut, det har inte kommit någonvart och jag tror att det handlar om att man har väldigt svårt att ta emot det här inne i den här specialiserade organisationen med definierade funktioner som har funnits där sedan 1800-talet.
- Det går mycket mycket långsammare än vad jag hade hoppats. Kollektivtrafikföretagen är väldigt långsamma och det handlar om branschens struktur som sätter mycket käppar i hjulen. De har dessutom inte råd att lägga pengar på innovation och satsar på små förbättringar för att skära ned kostnader.
“DET HÄR KOMMER INTE ATT SKE UTAN MOTSTÅND”
Kristoffer Tamsons håller med om att kollektivtrafiken har en lång resa framför sig, men anser att de snarare ska överlåta teknikutvecklingen till underleverantörer än att genomdriva den på egen hand.
- Som Jan Stenbeck en gång i tiden klokt sa: Teknik slår politik och om politiker och byråkrater ska sitta och diktera villkoren för framtidens tekniska utveckling så kommer det inte att bli mycket jobb gjort. Det här är någonting som mår bäst av att utvecklas av entreprenörerna och innovatörerna.
- Huvudmannen ska stötta genom att upphandla med utrymme och krav på det innovativa uttryckssättet. Vi ska se till att vi tillhandahåller öppen data och annat som är så centralt och viktigt.
- Jag håller med om att det borde gå snabbare, men förutsättningarna finns där. Men den här typen av teknikutveckling i mötet med den här typen av verksamhet är inte enkel. Innan den fullt ut kan testas är myndighetskontrollen ofta rigorös, säger Tamsons och exemplifierar med de hinder som uppstod inför pilottestet av de självkörande bussarna.
Tamsons säger att våga ta steget in i framtiden också innebär att man får vara beredd på kritik från fackföreningar och hantera hinder uppsatta av politiker, byråkrater och myndigheter.
- Det här kommer inte att ske utan motstånd eftersom det kommer att ställa på huvudet hur man har arbetat. Gamla arbetsuppgifter kommer att försvinna och nya kommer att tillkomma man kommer att behöva jobba annorlunda och det kommer att aktivera alla motståndskrafter. Lyckas man kommer resenärerna att gynnas, säger han.
- Morgondagens kollektivtrafikmåste bli, kommer att bli, någonting mer än vad kollektivtrafiken historiskt och traditionellt har varit. Det kommer att handla om hur bussarna och tågen och spårvagnarna och tunnelbanan ska kombineras med elscootrar, lånecyklar, bilpooler och annan service.
Tamsons säger att AI är en förutsättning för att smidigt kunna skräddarsy individanpassade resor från dörr till dörr.
-Den här typen av blinda fläckar, last mile solutions för att kunna skräddarsy sitt resande, att individualisera kollektivtrafiken tror jag är någonting klokt och bra. Det tror jag att AI och automatisering kan råda bot på. De lösningar man landar i måste också ha utrymme att växa, säger Tamsons.
- Vi måste göra saker skalbara. Till exempel lanserade vi så sent som förra veckan en app där man i realtid kan se var bussen befinner sig på sekunden mer eller mindre. Det andra vi testar, i Barkarbystaden, är en on-demand-service. Jag kallar det kollektivtrafikens svar på Netflix, möjligheten att stå på en plats plocka upp mobiltelefonen och beställa en självkörande buss och bestämma vart man vill åka med den. Jag tror att den tekniken, om den faller väl ut, är det som borgar för att vi kommer att få den där revolutionen i kollektivtrafiken. Vi måste få det och vi måste våga det steget.
- Det skapar en skalbarhet i hur vi använder våra resurser som kommer att bli extremt viktigt för att kunna fortsätta använda kollektivtrafiken, framför allt eftersom resurserna kommer att vara begränsade.
