Ny studie från Naturvårdsverket visar positiv hållning till gång-, cykel- och kollektivtrafik

Större svenska städer positiva till att prioritera gång-, cykel- och kollektivtrafik. Arkivbild

Kommunala tjänstemän som jobbar med strategisk planering i större städer är generellt sett positiva till att göra om befintliga gator och vägar för att ge plats åt ökade satsningar på cykel-, gång- och kollektivtrafik och minskat bilberoende. Men möjligheterna att lyckas begränsas av en rad utmaningar, som målkonflikter och brist på medfinansiering. Det framgår av en ny studie från Naturvårdsverket.

Allt fler större städer i Europa, och andra delar av världen, vidtar åtgärder för ett mer hållbart användande av gaturummen. Detta genom att omvandla befintliga ytor för biltrafik, och istället prioritera gator och vägar för mindre energiförbrukande färdsätt som gång och cykling. Detta har visat sig ge positiva miljöeffekter som bättre luftkvalitet och minskad klimatpåverkan.

På uppdrag av Naturvårdsverket har en studie genomförts om hinder och möjligheter för kommuners arbete för omvandling av trafikleder och hållbar tillgänglighet. Syftet har varit att identifiera om nya statliga styrmedel behövs, och om det finns befintliga statliga styrmedel som behöver justeras eller tas bort. Studien, som genomförts av Ramboll Management Consulting, är baserad på litteraturstudier samt enkät- och intervjustudie bland tjänstemän i större svenska kommuner.

– Studien visar att kommunala tjänstemän anser att det finns ett flertal trafikleder som skulle kunna anpassas för mer hållbara transporter. Men de skickar också en tydlig signal om att befintliga styrmedel behöver ses över, säger Joanna Dickinson, handläggare på Naturvårdsverkets klimatstyrmedelsenhet.  

Enligt kommunerna finns det statliga administrativa, ekonomiska och informativa styrmedel som behöver justeras för att stödja omvandling av ohållbara trafikleder. De efterfrågar bland annat större möjligheter att få statlig medfinansiering. De pekar på att detta kan ske genom justering av regelverket kring stadsmiljöavtal och genom att se över hur statliga infrastrukturmedel kan användas för att de gator och vägar som redan finns ska användas mer hållbart och effektivt. Kommunerna vill också att vissa lagar ändras, till exempel kring parkeringsavgifter.