Elnätet i Arboga förnyas

Inga luftledningar när Mälarenergi bygger ut elnätet. Foto: Mälarenergi

Sedan stormen Gudrun 2005 har Mälarenergi trappat upp arbetet med att ersätta luftledningar i hela vårt nätområde med nedgrävd kabel. Nu görs extra insatser i de västra delarna av vårt nätområde där 27 kilometer luftburna ledningar ersätts. För Arboga innebär det ökad trygghet i elförsörjning för boende och företag.

Det svenska stamnätet som ägs av Svenska Kraftnät och Vattenfalls regionnät som matar in effekten till Mälarenergis lokala elnät är nästan uteslutande baserade på luftledningar. Elledningar som dras som luftledningar är billigare än elledningar som grävs ned i marken och det är lätt att hitta och reparera fel. Luftledningar har dock nackdelen att elnätet blir mer känsligt för stormar, blixtnedslag och skador som kan orsakas av fallande träd.

– Elleveransen tar oftast för given och det är få som vet hur många parametrar som krävs för att elnätet ska fungera. Enbart i vårt elnät finns runt 30 mottagningsstationer som tar emot effekten från överliggande nät. Från mottagningsstationerna distribueras sedan elen ut till alla närliggande hushåll och företag via 2500 nätstationer, säger Pär Eliasson. Projektledare på Mälarenergi Elnät där han arbetar med investerings- och utvecklingsprojekt för elnätet.

Just nu arbetar Mälarenergi med att ersätta 27 kilometer av elnätet nordväst om Arboga med markförlagd kabel. Det i ett område där luftledningarna går genom skogspartier där träden har ett svagt rotsystem, vilket gör området extra utsatt för fallande träd, framför allt när det blåser mycket. Ombyggnationen berör framförallt högspänningsnätet som är känsligare för yttre påverkan och där en störning riskerar att skapa elavbrott för ett större antal kunder i nätområdet. Samtidigt byggs nätet om så att elkablarna markförläggs i en slinga så eventuella fel kan kopplas förbi i närliggande stationer genom att mata ut el i nätet från andra hållet.

– Som boende är det en fördel med den typen av elnät. Tillgången på el blir mer stabil och risken för elavbrott minskar. Vid ett eventuellt avbrott kan vi snabbt försörja stora delar av elnätet med en alternativ matningsväg under den tid det tar att laga avbrottet. Det kallas redundans och nu för tiden lägger vi inga luftledningar när vi bygger ut nätet utan att allt grävs ned i marken, förklarar Pär Eliasson.