Framtidens kollektivtrafik snart här

Autonom buss tillsammans med BRT (Bus Rapid Transit) är båda delar av den framtida kollektivtrafiken. Den  autonoma buss är redan i drift i Barkarbystaden utanför Stockholm.  Foto: Nobina Technology
Autonom buss tillsammans med BRT (Bus Rapid Transit) är båda delar av den framtida kollektivtrafiken. Den autonoma buss är redan i drift i Barkarbystaden utanför Stockholm. Foto: Nobina Technology
 Foto: Nobina Technology
Foto: Nobina Technology

Text: Suzanne Schönström

 

Kollektivtrafikens världstoppmöte, UITP, går i år av stapeln i Stockholm. Under

9-12 juni samlas trafikoperatörer och företag från hela världen för att diskutera kollektivtrafikens angelägenheter. På agendan står framtidens kollektivtrafik. Hur man ska kunna hitta bra lösningar för att göra den smart, smidig, säker och attraktiv för städernas växande befolkning.

 

Du ska på ett möte en bit utanför stan. Du sträcker dig efter din digitala, personliga reseplanerare och knappar in adressen. Ögonblicket därefter har du en beställning på ett självstyrande fordon som hämtar upp dig på gatan där du befinner dig, kör dig till en lämplig buss och när du kliver av busshållplatsen står där en cykel väntar på dig. 

Så kan den framtida kollektivtrafiken te sig, om man får tro utvecklingsföretaget Nobina Technology som arbetar med autonom teknik, delad mobilitet och utveckling av digitala plattformar. Företagets VD Peter Hafmar, är en av huvudtalarna på konferensen UITP.

– Ska vi lyckas med klimatmålen och skapa en bättre mobilitet i staden, måste vi göra något åt hur vi transporterar oss.

Tiden är förbi när en person per bil åker till jobbet, menar han. Det är inte längre hållbart. Det finns andra sätt att komma från dörr till dörr. Framtidens melodi är ”shared mobility”, delad rörlighet. Eller enkelt uttryckt: samåkning.

För att få fler resenärer att välja kollektivtrafiken måste den göras enklare, snabbare och smidigare. Här kommer tekniken in. Den kan hjälpa oss att förändra beteende, menar Peter Hafmar. Ett exempel är autonoma fordon, exempelvis självkörande bussar. Det är inte teknik för teknikens egen skull, betonar han, utan för att den kan ge ett mervärde i form av ökad säkerhet och flexibilitet.

– Kontrollen ökar med autonom teknik. Det finns trafikregler och den autonoma tekniken följer de reglerna. Det är inte alltid vi människor gör det.

Under rusningstiden på morgonen och eftermiddagen då flest människor åker, tror Peter Hafmar på fasta, linjelagda banor av de autonoma fordonen. Men när resenärerna är färre, ”off peak”, kan man tänka sig större flexibilitet och upphämtning. Vissa jobb kommer att försvinna, men andra tillkommer, som exempelvis arbeten tjänster inriktade på service och bemötande av resenärerna.

En annan viktig detalj i det framtida resandet är en digital, personlig reseplanerare som föreslår en helhetslösning och bokar. Idag måste resenären själv leta bland olika plattformar. Hur den lösningen ska se ut är något som Nobina Technology också håller på att undersöka tillsammans med olika samarbetspartners.

Hanna Björk, hållbarhetschef på Västtrafik och även hon talare på UITP, anser att elektrifieringen av kollektivtrafiken är en viktig väg framåt.

– Det finns flera fördelar med elektrifiering. Dels kan vi sänka utsläppet av koldioxid. Dels kan bullret minska, vilket är en jätteviktig fråga för stadsmiljön.

Vid låga hastigheter är det motorbullret som stör mest. Vid högre hastigheter är det däckbullret, påpekar hon. I stadsmiljö med lägre hastigheter är motorbullret det största problemet. Kan man då få en tystare och renare kollektivtrafik får det positiva konsekvenser för stadsmiljön.

– Man kan bo nära busshållplatsen och kvällstid skulle inte kollektivtrafiken störa på samma sätt som idag.

En annan fördel med elektrifiering är att förarnas arbetsmiljö förbättras.

– I en elbuss blir det inte lika mycket vibrationer och ljud, så bussförarna blir inte lika trötta efter arbetsdagen, säger Hanna Björk.

Den stora utmaningen för dem som arbetar med kollektivtrafik är att få fler bilister att välja att åka kollektivt. Både i Stockholm och Göteborg sker omkring hälften av alla resor kollektivt.

– Alla har vanemönster och det gäller att få bilisterna att prova att åka kollektivt. Alla kanske inte kan åka kollektivt varje gång, men oftare. När vi har haft provåkarkampanjer för bilister, märker vi att flera stannar kvar som kunder.

Det handlar också om att göra kollektivtrafiken attraktiv för fler, anser Hanna Björk. Att åka när folk vill åka, binda ihop områden och göra informationen tydlig.

– Vi har olika behov och det är viktigt att se till att kollektivtrafiken blir mer jämlik. Att till exempel göra informationen lättillgänglig vid störningar.

Att Stockholm i hård konkurrens valts som värd för årets UITP-mässa beror bland annat på att Sverige har en bra kollektivtrafik. Enligt Jens Plambeck, chef för strategisk utveckling på trafikförvaltningen, är värdskapet viktigt.

-Det skickar en viktigt signal till omvärlden att Stockholm är en intressant plats med bra kollektivtrafik som omfattar många trafikslag: tunnelbana, pendeltåg, lokalbanor, spårvagnar, buss och sjötrafik. Dessutom görs nu stora investeringar i regionen. Inom de närmaste 10-15 åren handlar det enligt Plambeck om investeringar på 60-70 miljarder för att förbättra och bygga ut kollektivtrafiken. Stockholmsöverenskommelsen och Sverigeförhandlingar omfattar bl. a utbyggnaden av tunnelbanan, förlängning av Roslagsbanan och nya bostäder utefter de nya tunnelbanelinjerna.

– Det gör det intressant både för marknaden och andra trafikoperatörer att se vilka lösningar vi väljer.

Finns det då något Stockholm kan lära sig av andra städer?

  • Ja, det finns guldkorn på andra håll också. Oslo och Helsingfors har utvecklat nya typer av mobilitetstjänster för resenärerna och i Madrid är byggprocessen för nya tunnelbanelinjer kortare än vår.  N

 

FAKTA

Antal resenärer per dag: ca 920 000

Marknadsadelar av resandet jämfört med bilismen: 49%.

Målsättning för SLLs kollektivtrafik: År 2020: 51,5%. 2030: 54%

Nätverket omfattar: T-bana, tvärbana (spårvagnar), lokaltåg, pendeltåg, buss och skärgårdsbåt.