Hardangerbron är en hängbro som just nu byggs i sydvästra Norge. Bron kommer att ersätta dagens färjeförbindelse över Hardangerfjorden. Brons huvudspann på 1310 meter blir ett av världens längsta och klår Golden Gate-bron i San Francisco med 20 meter. Även brons omedelbart angränsande tunnlar blir spektakulära. Tunnelmynningen på norra sidan av Hardangerbron kommer att bli 23 meter hög, världsrekord enligt beställaren Statens Vegvesen.
Mellan brofästena kommer bron att mäta 1380 meter. Den lilla skillnaden mellan brons längd och huvudspann beror på att Hardangerfjorden snabbt blir mycket djup och brotornen måste stå på stranden.
Brotornen får en höjd på 200 meter över fjorden och brons seglingsfria höjd är planerad till 55 meter.
Hardangerbron är en byggnadsteknisk utmaning i den högre skolan - om inte annars förstår man det om man beaktar att Golden Gate-bron så sent 1994 utsågs till ett av jordens sju moderna underverk av ett amerikanskt civilingenjörsförbund.
Ansluter till tunnlar
I dag finns flera betydligt längre hängbroar. När Hardangerbron öppnar för trafik, vilket beräknas ske 2013, placerar den sig dock som en god nia bland jordens hängbroar och blir den längsta hängbron i Norge.
Hardangerbron kommer på båda sidor att ansluta till tunnlar, dels till den befintliga Valleviktunnelen, dels till en ny tunnel. Redan 2009 stod brons tillfartstunnel till Valleviktunnelen klar, ett genomslag som firades och fyrades av med en sprängsalva på 1500 kilo dynamit. Hardangerbron i alla fall ett världsrekord i och med tunnelmynningen till Valleviktunnelen som blir världens högsta. Tunneltaket blir hela 23 meter.
Ingrepp i landskapet
Kostnaden för den tvåfältiga bron är beräknad till 1,8 miljarder kronor i 2005 års prisnivå. Projekteringen har genomförts av Statens Vegvesen. Finansieringen klaras med trafikpengar, ”bompenger”, kommunala och statliga bidrag samt genom de besparingar man gör på att lägga ned färjetrafiken.
Hardangerbron ligger mitt i ett kulturlandskap, där branta bergväggar omger fjorden.
Och området uppskattas av turister och andra för sina dramatiska naturscenerier. Motståndare till bron har hävdat att den gör för stort ingrepp i kulturlandskapet. Genom sin höjd och längd kommer den dessutom att synas från flera väderstreck och på stort avstånd. För att minska bron påverkan på omgivningarna har den flyttats 100 meter längre västerut än där man först planerade bygga den och för att minimera ingreppen i naturen går vägen direkt in i tunnlar på bägge sidor om bron. Tunnlarna blir sammanlagt 2,4 kilometer långa.
15 000 ton stål
Stora delar av Hardangerbron byggs färdiga i Kina. Verkstadsföretaget ZPMC i Shanghai serietillverkar stålkonstruktionen i form av aerodynomiska stålkassuner i 60 meter långa sektioner på uppdrag av MT Højgaard i Danmark, som fått stålentreprenaden. Totalt 23 sektioner ska, enligt tidplanen, vara färdiga till vintern 2012 och fraktas med ett enda fartyg från Shanghai till Stavanger i maj 2012.
Det kommer att gå åt 15 000 ton stål till bron. Plus 22 400 kubikmeter betong, varav mer än hälften behövs till brotornen. Återstoden används till broförankringarna och tunnelmynningarna.
Man har sprängt ut 350 000 kubikmeter berg för att bygga bron och tillhörande tunnlar. Av bergsmassorna kommer mycket från anläggningsgropar för brotornen så att de står stabilt. De utsprängda bergsmassorna kommer att användas till rassäkring av en väg, till hamnutfyllnad för en ny småbåtshamn i Vallavik, vägbyggnad och det som blir över körs till två deponier.
Tvillingtorn
De två tornen är utformade som tvillingtorn och byggs av Veidekke. Arbetet med att förstärka, klä in och gjuta balkarna är utlagt på en underentreprenör och utförs på natten. Arbetet på tornen sker däremot under dagtid. Varje torns fundament består av cirka 900 kubikmeter betong med låg värmeutveckling.
Tornen byggs med hjälp av speciella byggnadsställningar anpassade för betonggjutning på höga väggar.
Extrema krav
Varje brotorn kommer att hållas på plats med hjälp av 46 stag. Geometrin är komplicerad och krävande eftersom tornen blir smäckrare och smalare mot toppen. Tornen är ihåliga och har en väggtjocklek på 60 centimeter.
Vid varje brofäste finns en spridningskammare och en förankringskammare för att fästa och dra åt fjädringskablarna. Sadeln och vantskruvarna i spridningskammaren och förankringskammaren har en komplicerad geometri. Det ställs extrema krav på den exakta placeringen av fästanordningarna för vantskruvarna för att behålla spänningen i kablarna. Kablarna dras in under en dubbel, böjd stålsadel monterad på ett betongfundament och ner i en sänka i berget där en spänningsplatta gjuts på för att hålla fast och spänna de 28 kablarna.
Plåten för varje infästning har en yta på 90 x 80 x centimeter och är 20 centimeter tjock. Toleranskraven för fästsystemen är plus minus 1 millimeter.
För betongarbetena med spridningskammaren och förankringskammaren svarar Veidekke för allt arbete med en arbetsstyrka på som mest 40 personer. Iordningställande av byggarbetsplatsen och sprängning för brofundamenten, tunnlar och arbetsvägar har utförts av AF-Gruppen. Huvuddelen av Veidekkes arbete kommer att vara klart i maj nästa år. Därefter görs ett uppehåll i arbetet fram till slutet av 2012 innan det sista färdigställs.
Veidekkes kontrakt med beställaren, Statens Vegvesen, är värt 322 miljoner norska kronor.
Arbetsmiljön i fokus
Såväl byggmomenten som själva byggarbetsplatsen ställer höga krav på arbetsmiljön. Arbetet står aldrig still - det är 70 till 90 arbetare från Veidekke med underleverantörer på plats dygnet runt, sju dagar i veckan.
Bland de arbetsmiljöfaktorer man fokuserar mest på är brandsäkerheten och användningen av selar och fallskydd för allt arbete på hög höjd.
Att personalen använder skyddsutrustning är också något som kontrolleras noga. En arbetare fick metallsplitter i ögat vid arbetet med förankringskammaren i början av byggprojektet, något han har opererats för och riskerar att få bestående men för. Sedan dess ställs krav att alla på arbetsplatsen ska ha skyddsutrustning som skyddsglasögon på sig.
– Vi lägger stor vikt vid användningen av skyddsutrustning i den obligatoriska utbildningen av all personal på Hardangerbron. På det stora hela har vi stort fokus på hälsa, miljö och säkerhet och gör minst en skyddsrond i veckan på arbetsplatsen, säger Øivind L. Søvik, projektledare på Statens Vegvesen.
