Den nordsydliga vägförbindelsen, Förbifart Stockholm, fick 2009 ett första godkännande av regeringen i och med beslutet om tillåtlighet. Det är dock många processer att ta sig igenom innan en byggstart kan ske. Men Louise Melander, projektets informationschef på Trafikverket är ändå optimistisk.
- Vi arbetar mot ett första spadtag under hösten 2012 och omkring 2020 ska projektet i så fall kunna vara färdigställt till en kostnad om drygt 27, 5 miljarder kronor.
Stockholm har ibland kallats Nordens Venedig, efter sina alla vattendrag som omger stadens holmar. Men Mälaren och Saltsjön som tudelar Stockholm har inte bara bidragit till stadens skönhet, eftersom den också utgör en barriär mellan stadens olika delar, som måste övervinnas med hjälp av antingen broar eller tunnlar.
Bristen på passager förbi och genom centrala Stockholm har därför blivit extra tydlig i takt med att staden expanderat geografiskt och i och med detta behövt bygga ut kommunikationssystemet.
Essingeleden Sveriges mest trafikerade sträcka
I Sverige fick massbilismen sitt stora genombrott först under 1950- talet, men därefter gick det snabbt och redan årtiondet efter blev trafiksituationen akut i landets huvudstad som behövde en lösning på genomfartstrafiken mellan dess södra och norra delar. Lösningen blev den fem kilometer långa Essingeleden mellan Västberga och Solna som öppnades 1967. När leden planerades sattes trafikprognosen till 80 000 fordon/dygn i båda riktningar. I dag har denna siffra överskridits med råge. Stockholms län är idag nämligen en enda stor arbetsmarknadsregion med en allt större befolkning som ofta behöver pendla kors och tvärs över hela länet mellan bostad-arbete/utbildning.
I dag är Essingeleden således Sveriges mest trafikerade väg och listas även som en av Europas tyngst trafikerade sträckor. Varje dag passerar här cirka 160 000 fordon på den åttafiliga motorvägen och leden brottas ofta med köer och dålig framkomlighet, då den är oerhört störningskänslig för incidenter. Detta samtidigt som den ökande belastningen gör att leden slits hårt, vilket leder till att reparationsbehoven blir stora.
För att avlasta Essingeleden har därför diskussioner om en ytterligare led väster om Stockholm pågått under årtionden.
I grunden har det har handlat om att skapa en förbifart för långväga trafik och att knyta samman de norra och södra länsdelarna och göra det möjligt att färdas mellan dessa
delar utan att belasta Stockholms centrala delar. På så sätt skapas en effektivare gemensam arbets- och bostadsmarknad för hela regionen.
Konkurrerande alternativ vägdes
Under 2000-talet har det genomförts en vägutredning som har studerat olika alternativ för en ny förbindelse över Mälarsnittet och hösten 2006 hade dåvarande Vägverket bestämt sig. Man förordade alternativ ”Förbifart Stockholm” framför de två konkurrerande alternativen ”Diagonal Ulvsunda” respektive ”Kombinationsalternativet”. Förbifart Stockholm är ny sträckning för E4 väster om Stockholm som söderifrån utgår från E4 vid Kungens kurva och som sträcker sig via tunnel genom Lovön på Ekerö, för att åter ansluta sig i norr till nuvarande E4vid Häggvik i Sollentuna.
Största delen, drygt 17 av 21 km, kommer att löpa i tunnel. Denna vägkorridor är bestämd och godkänd av regeringen i och med beslutet om tillåtlighet som gavs i september 2009, efter att ha prövats i miljöbalken. En ändring som genomfördes gentemot det första förslaget var att utesluta broalternativet över Lambarfjärden mellan Lovön och Grimsta till förmån för ett tunnelalternativ.
Snårig planprocess väntar
Men likt andra större svenska infrastruktuprojekt måste även Förbifarten genomgå en komplicerad planprocess innan spaden kan sättas i marken.
I samband med beslutet om att tillåta projektets fortsatta arbete satte regeringen upp ett antal villkor som projektet måste uppfylla. Några av villkoren rör nuvarande arbete med arbetsplan och kommer att redovisas i samband med att arbetsplanen ställs ut under våren 2011. Detta under förutsättning att länsstyrelsens gett sitt godkännande av arbetsplanens miljökonsekvensbeskrivning, vilken beskriver anläggningens påverkan på miljön. I arbetsplanen regleras bland annat mer detaljerade sträckningar i den fastlagda vägkorridoren. Efter att arbetsplanen ställts ut fastställs den av Trafikverkets huvudkontor. Om Trafikverket och Länsstyrelsen har olika uppfattningar hänskjuts fastställelsen av arbetsplan till regeringen. Men arbetsplanen kan här fortfarande överklagas till regeringen.
Under 2011 kommer även en ansökan om grundvattenbortledning för Förbifarten att lämnas in till Miljödomstolen, som har att pröva ansökan och ange villkor för projektets vattenverksamhet. Även underlag för vattenverksamhet och miljöprövningen av de tre tillfälliga hamnarna kommer att skickas in till Miljödomstolen under 2011. Mindre miljöprövningar kommer även att göras, bland annat av miljökonsekvensbeskrivningen för ett Natura 2000-område på Lovön.
Finansiering
Trafikverket har beräknat projektinvesteringen till 27,6 miljarder kronor i 2009 års prisnivå.
Finansieringen baseras på att en del bekostas av staten och en större del av intäkter från nuvarande trängselskatt samt, från och med att Förbifarten öppnat, med trängselskatt även på Essingeleden Som planerna ser ut nu kommer det inte bli någon trängselskatt eller liknande på Förbifart Stockholm.
.
Kollektivtrafiken
Trafikverket och projektet har ett nära samarbete med SL om utformningen av kollektivtrafiken på Förbifart Stockholm. Kollektivtrafiken kommer att ske med bussar som integreras i den övriga trafiken. Stillastående köer kommer inte att tillåtas i förbifartens tunnlar. Om det blir tendenser till köbildning i tunneln skall påfartstrafiken regleras.
Genom att utnyttja Förbifart Stockholm till busstrafik kommer många av dem som bor eller arbetar i något av dessa områden att få tillgång till nya resvägar och därmed förbättrad kollektivtrafik. De nya bussförbindelserna innebär ett minskat tryck på befintlig kollektivtrafik i länet. De flesta resenärer som kommer att välja att åka buss via Förbifart Stockholm åker idag tunnelbanans Gröna linje mot Hässelby och/eller den Röda linjen mot Norsborg. SL räknar även med minskat resande på Tvärbanan mellan Liljeholmen och Alvik samt på Ekerövägen/Drottningholmsvägen där Mälaröbussarna går.
Bedömt kommer ungefär 10 000-15 000 personer dagligen att utnyttja busstrafiken på Förbifart Stockholm.
Viktiga bytespunkter mellan busstrafiken i förbifarten och annan buss- eller spårtrafik är:
- Resecentrum i Skärholmen: byten mellan buss, tunnelbana och i framtiden spårväg (Spårväg Syd)
- Hållplats på Lovö där stombusslinjer går till Ekerö och Brommaplan
- Tunnelbanestationen i Johannelund: byte mellan buss och tunnelbana. Från Bergslagsvägen bör också möjligheter skapas för goda anslutningar till Barkarby station: byte mellan buss och järnväg/pendeltåg.
- Vid Hjulsta och Akalla finns anslutningsmöjligheter mellan buss som trafikerar Förbifarten och befintliga tunnelbanelinjer. Flera av dessa bytesmöjligheter måste utvecklas och kommer att studeras vidare.
Utgrävningar och provborrningar
Under hösten inleddes arkeologiska utredningar vid de platser som berörs av planerna för Förbifart Stockholm. En första inventering har gjorts som resulterade i att flera platser där det kan finnas fornlämningar identifierats, vilka nu måste undersökas vidare. Även andra typer av förundersökningsarbeten som provborrningar håller nu på att genomföras. Under höst och vinter genomförs bland annat borrningsarbeten på norra Lovö för att senare fortsätta i Sätra, på Kungshatt och eventuellt i Grimsta.
- Vi har nyligen avslutat kompletterande borrningar på Lindö och Lovö. Syftet med dem var att få ytterligare kunskap om markförhållandena. I närtid kommer vi också att genomföra maringeofysiska undersökningar i vattenpassagerna mellan Sätra och Kungshatt, mellan Kungshatt och Lovö samt mellan Lovö och Grimsta, avslutar Louise Melander.
