Det har hänt mycket när det gäller autonoma system sedan de första Coca-Cola-automaterna själva började ringa upp och meddela när det var dags att fylla på förråden. I dag är Internet of things, IoT, ett hett ämne och det forskas och utvecklas nya applikationer och tillämpningar på många företag och universitet.
Det är imponerande siffror när det gäller investeringar i IoT. Nyligen meddelade Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse att man sjösätter ett forskningsprogram som ska göra Sverige till en ledande nation inom IoT. Den totala satsningen uppgår till 1,8 miljarder kronor varav stiftelsen står för 1,3 miljarder och resterande 500 miljoner kronor från universitet och företag.
– Tanken är att kombinera befintliga framstående kompetenser inom elektroteknik, datorteknik och datavetenskap som framförallt finns vid Sveriges fyra stora IKT-universitet. Det kommer också att finnas resurser för att ansluta forskare vid andra universitet, sade Peter Wallenberg Jr vid en presskonferens där projektet presenterades.
Linköpings universitet blir värduniversitet för Wallenberg Autonomous Systems Program, WASP, och ordförande för projektet är Mille Millnert, tidigare rektor för LiU.
Forskningsprogrammet fokuserar hårt på ett samarbete mellan akademi och ledande svensk industri. Ett exempel är en forskarskola som ska drivas i samarbete med industrin. Totalt ska minst 100 doktorander anställas, varav hälften ska vara industridoktorander, det vill säga en doktorand som är anställd i industrin och bedriver forskarstudier på minst halvtid.
Och vad ska komma ut ur satsningarna på IoT? Det ligger nära till hands att jämföra med utvecklingen av BIM-oblekt i byggindustrin. BIM är en förkortning för Byggnadsinformationsmodellering eller på engelska Building Information Modelling. BIM är en teknisk revolution som håller på att förändra byggsektorn och utvecklingen går snabbt just nu. Tidigare satt konstruktörer och arkitekter och slog i produktkataloger när det gällde material, mängdberäkningar, volym, tyngd, installationsanvisningar och så vidare.
I dag kan byggindustrin hämta färdiga BIM-objekt i 2D och 3D som CAD-symboler direkt från tillverkarna att användas i konstruktionsritningar. BIM-objekten innehåller all information om den byggnadsdetalj som är aktuell. Förutom material, hållfasthet och användningsområde, för att ta några exempel, så innehåller BIM-objektet alla nödvändiga godkännanden, certifieringar och inte minst miljödata.
Skillnaderna mellan BIM och IoT är att BIM inte kommunicerar med andra BIM-objekt – än så länge. Den snabba utvecklingen av IoT hänger naturligtvis samman med ett allt snabbare och stabilare Internet, och inte minst utbyggnaden av snabba mobilnät, samt att olika sensorer blivit bättre, billigare och mer kompetenta.
Det som tidigare var en vision börjar nu att alltmer bli verklighet. När maskiner, fordon, gods, hushållsapparater och kläder, för att ta några exempel, förses med små inbyggda sensorer och processorer, och dessutom gränssnitt som gör att alla dessa saker kan kommunicera med varandra och fatta autonoma beslut så befinner vi oss i ett nytt industriellt paradigm. I Tyskland har denna utveckling fått namnet ”Industri 4.0” - den fjärde industriella revolutionen med syfte på att de tre första revolutionerna utgjordes av ångmaskinen, elektriciteten och elektroniken.
”Industri 4.0” innebär att varje enskild del av produktionskedjan innehåller information om varifrån den kommer, vad den uträttar och hur den samarbetar med andra produkter. Målet är att fabriken ska organisera sig själv. Men det räcker inte. Även produkterna som ska tillverkas måste veta vad de ska bli. Varje del som ingår i den slutgiltiga produkten måste bära med sig all information om sin uppgift i produktionsprocessen. Det hela kan liknas vid ett jättelikt Lego där varje bit vet hur den ska kopplas samman med varje annan bit. Målet är en produktion med kortare omställnings- och ledtider, färre fel, större flexibilitet, enklare underhåll och ingen tidskrävande omprogrammering. Konceptet ses som en lösning för en återindustrialisering av Europa.
Vad utvecklingen av IoT och ”Industri 4.0” innebär är det många som forskar på. En förutsättning för IoT är att man kan komma överens om standarder och öppna kommunikationsgränssnitt. En annan fråga är hur IoT kommer att påverka utbildning, rekrytering och inte minst sysselsättning. När de första grävmaskinerna dök upp förändrade de väg- och husbyggnadsmarknaden helt. Under depressionsåren i början av 30-talet fanns ett stort motstånd mot maskinerna som ”stal” arbetarnas jobb. Om ”Industri 4.0” kommer att stjäla jobb kommer framtiden att utvisa.
